I veckan har omvärldsanalytiker, kultur- och ledarskribenter slagit knut på sig själva i sitt försvar av kärleken till tingen: rätten att glädjas över ett vackert kakfat, att känna lyckokicken av att bygga ett nytt kök, att mysa och drömma om en platt-tv eller den härliga känslan av att klä sig i sin nya vårgarderob.
Shopping skapar äkta lycka. Shopping skapar tillväxt och rikedom för hela världen, hävdar skribenterna. Att ogilla shoppingtrenden är att uppvisa folkförakt.
Allt för att DN:s kulturskribent Nina Björk nyligen skrev: "Jag går här i det gamla och trasiga och gör motstånd mot inredningsprogrammen.".
Hon revolterar mot rostfria detaljer, nya kök, dressingrooms och ismaskiner. "Det är skitdrömmar", tycker hon och tänker bli en nöjd människa. En som slutat shoppa, som en ekonomisk och politisk protest. I dag utkommer också författaren Sisela Lindbloms bok De skamlösa, som är ett generalangrepp på Stureplanskulturen och modejournalisters shoppingvanor, som hon menar är bara yta utan innehåll.
Detaljhandeln slog rekord
Bor lyckan i en handväska från Hermès för 10 000 spänn?
Synpunkterna har varit många. Hårda fakta har varit få.
En färsk undersökning från Tradera visar att shopping ligger på tredje plats över vad svenskarna ägnar sig åt på sin fritid. Och att shoppa är just vad var fjärde svensk helst vill göra på sin lediga tid. I fjol slog detaljhandeln rekord och omsatte 530 miljarder kronor och köpfesten förväntas fortsätta i ännu högre takt i år. I dag konsumerar vi fyra och en halv gånger mer än vad man gjorde för ett par generationer sedan.
Alla människor är konsumenter. Det är ett öde vi delar från BB till begravning.
Blir man då en lyckligare människa genom att konsumera?
- Själva konsumtionen är lycklig i sig. Människor blir glada av alla nya prylar, men det är också en väldigt flyktig känsla. Det är den allmänna forskningsbilden, som jag tror att de flesta människor känner igen sig i, säger Björn Halleröd, professor i sociologi vid Umeå universitet, som forskat mycket om konsumtionsmönster, speciellt hos dem som inte kan konsumera.
Det är just detta som är kruxet, med konsumtionsdebatten som dragit igång, menar han.
- Att inte kunna konsumera gör att man avviker från andra människor, man har inte har samma grejer som de andra. Genom forskningen vet man att det skapar stress och stigma. Naturligtvis kan en person som skribenten Nina Björk säga att "nu struntar jag i detta". Hon är en stark person och kan välja att avstå från att konsumera. Det är mycket värre för dem som inte kan välja, utan måste avstå som ett tvång. Ingen vill bli avvikare, säger Björn Halleröd.
Signalerar grupptillhörighet
Konsumtion hänger nära samman med identitet. Människor förnyar bilden av sig själva genom att köpa nya kläder, möbler, hemelektronik, mobiler med mera. Skälet är att människor vill känna gemenskap med andra. Det gör vi genom sättet att klä oss, sättet att äta och konsumera. Det är så vi signalerar vilken grupp vi tillhör.
- Den som inte konsumerar får också en identitet - att vara fattig. Men det är en stor skillnad på den som inte kan konsumera, och den som inte vill. Om Peter Wallenberg skulle klä sig i second hand-kläder skulle han inte identifieras som fattig, utan som excentrisk, säger Björn Halleröd.
Dock finns det tecken på att tokshopparen snart hamnar på utelistan.Omvärldsanalytikern Christina Cheng konstaterade på ett handelsseminarium i höstas att storhandlaren är på väg att förvandlas till en smart shoppare. Bye, bye, bling-bling.
- Vi är i ett skede där vi går mot en mycket mer medveten och alternativ konsumtion, konstaterade hon.
