Arbetslös - så räddar du din ekonomi

Hittills i år har över 120 000 personer blivit arbetslösa, enligt Statistiska centralbyråns, SCB:s, septembersiffror. Det kan bli fler —Arbetsförmedlingen räknar med en fortsatt ökning under vintern, och den som plötsligt står utan jobb får en helt ny ekonomisk situation.

Redan nu har budget- och skuldrådgivare på vissa håll märkt av att fler behöver hjälp.

– Det ser lite olika ut på olika håll, men vi ser att personer som blivit av med jobbet, eller som riskerar det, kommer till oss, säger Bodil Hallin, budget- och skuldrådgivare i Höganäs kommun.

Många timanställda har plötsligt blivit av med sin försörjning, liksom de som arbetat inom hotell, restaurang och event. Även företagare, vars marknad försvunnit i samband med pandemin, har fått se sin försörjning försvinna.

– De kan ha haft små företag som fungerat i tjugo år, men där allt ryckts undan över en natt.

Bodil Hallins viktigaste råd är att se till gå med i en a-kassa, och att den som blir arbetslös anmäler sig till Arbetsförmedlingen redan första dagen.

– Annars riskerar man att bli utan ersättning.

Det finns vissa utgifter som är viktigare än andra, förklarar hon.

– Man ska prioritera hyran och sitt boende, det kan gå väldigt fort att bli av med sin bostad. Men även sådant som mat, a-kasseavgift, hemförsäkring och mediciner är viktigast att betala först.

Många har autogiron, där lånebetalningar och olika abonnemang dras automatiskt.

– Man kanske behöver säga upp sitt autogiro en tid för att få kontroll. Annars kan det vara så att pengarna försvinner där om man ha abonnemang eller automatiska lånebetalningar, så att det inte finns något kvar till hyra och mat.

Den som har lån kan behöva tala med långivarna, och be om uppskov, förklarar hon.

Många drar sig för att ta hjälp, berättar hon. Det gör tyvärr problemen värre — det är viktigt att ta tag i dem i tid, förklarar hon.

Kanske finns en bild av att den som behöver råd får skämmas, och att det kommer att handla om en massa pekpinnar. Kanske tror man att det är som i tv-programmet Lyxfällan. Men så är det inte, lugnar Bodil Hallin.

Inga pekpinnar

– Nej, vi jobbar inte så. Precis vem som helst av oss kan drabbas av ekonomiska bekymmer. Det absolut vanligaste är arbetslöshet, eller att man skiljer sig. Det är också vanligt att företagares verksamheter inte bär sig, eller att man blir sjuk. Allra värst är det om två av dessa saker inträffar samtidigt.

Budget- och skuldrådgivarna utgår från hur det är, och försöker hitta vägar framåt utan att dra fram skuld och skam, förklarar hon.

– Det vanligaste är att vi först försöker få en överblick av läget. Sedan pratar vi om hur man vill att ekonomin ska se ut, och vad det finns för vägar att nå dit.

Kanske går det att öka inkomsterna, genom att försöka få extra jobb eller att hyra ut något.

– Vi tittar också på utgifterna, är det något som kan minskas, eller går det att slopa något? Kanske kan något säljas.

Budget- och skuldrådgivarna tittar också på lån och krediter, om det går att minska kostnaderna eller försöka få anstånd. Där kan de också ge hjälp med kontakterna, förklarar hon.

– Vi försöker spåna vägar framåt tillsammans. Vi gör också en lista på vad jag som budget- och skuldrådgivare ska göra och vad den som söker hjälp ska göra.

Budget- och skuldrådigare kan också hjälpa till med att ansöka om skuldsanering om det behövs, berättar hon.

Ekonomisk friskvård

Oftast träffas de igen, berättar hon.

– De jag träffar upplever att de får hjälp. Jag kan inte lösa allt, men jag kan prata om ekonomin. Vi är bra på det, att prata om ekonomiska bekymmer. Att jobba med ekonomisk rådgivning är friskvård. Den som har ekonomiska problem sover inte, och då man inte sover blir man sjuk, säger Bodil Hallin.

Johanna Cederblad/TT