Företag måste kunna planera sin verksamhet längre än några veckor.
– När vi investerar, vill vi kunna veta om vi har personal de närmaste månaderna. Det är mycket anmärkningsvärt, säger Per Hidesten, vd på arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarna.
Arbetsgivarna har länge kritiserat regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna för att lägga sig i lönebildningen via arbetskraftsinvandringen. Det är principiellt fel, det är fack och arbetsgivare som sätter löner, inte regeringen.
– De blandar ihop arbetsmarknad med migration, säger Hidesten.
Dubbelmoral
Han påminner om att regeringen nyligen hyllade att EU:s minimilöner försvann från dagordningen, med motiveringen att det inte ska vara politiker som sätter lönerna.
– Men sen så sitter man här hemma och bestämmer lönerna för en viss grupp, det blir samma sak, säger Hidesten.
Riksdagen har redan klubbat beslutet att lönegolvet för en arbetskraftsinvandrare ska vara 90 procent av medianlönen, det vill säga 33 390 kronor i månaden, upp från dagens nivå på 29 680 kronor.
Tre listor
Regeringen har lovat undantag, men har ännu inte med bara drygt tre veckor kvar, presenterat någon sådan lista.
Att det dröjer hänger ihop med att Tidöpartierna är oense.
– Så tolkar jag det, säger Hidesten.
Migrationsverket har tagit fram förslag på tre undantagslistor, olika långa, med yrken där det bedöms råda brist på arbetskraft.
Det är regeringen som i slutänden bestämmer. Arbetet pågår fortfarande, så det dröjer förmodligen åtminstone en vecka till, hälsar migrationsminister Johan Forssells (M) pressekreterare. ”Listan ska presenteras i närtid och träda i kraft samtidigt som det nya lönekravet”.
