Sjukhusen är överbelastade av flera anledningar. En av dem är ständiga budgetneddragningar, skriver debattörerna.
Sjukhusen är överbelastade av flera anledningar. En av dem är ständiga budgetneddragningar, skriver debattörerna.

Vårdkrisen har lett till onödiga dödsfall i decennier

Sverige är redan nu det EU-land i som har minst antal vårdplatser per invånare. Ändå ser vi att antalet fortsätter att minska. Hur kan våra regioner år efter år tillåta en organisation som skadar patienterna?

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS

Under pandemin har många insett hur viktigt det är med fungerande sjukhusvård och att det finns vårdplatser när sjukdom slår till. Vad som inte är så känt är att Sverige har en vårdkris på grund av brist på vårdplatser. Överbeläggning och utlokalisering av patienter har i över 20 år lett till ökade vårdskador och onödiga dödsfall.

Sjukhusens vårdplatser räcker inte. Beläggningen är ofta över 100 procent. När en klinik har fullt och överbeläggningstaket är nått kan patienter behöva vårdas på andra kliniker, det vill säga bli utlokaliserade. Patienter med en åkomma som hör till en medicinklinik kan vårdas på till exempel en ortopedavdelning där personalen då måste ta hand om sådant som de inte är vana vid.

ANNONS

Forskning visar att patienter som läggs in på ”fel” avdelning löper 60 procent högre risk att drabbas av vårdskada och att de vid vissa diagnoser har en större risk att avlida av sin sjukdom.

Ständiga överbeläggningar

Så här har det varit i flera decennier: ständiga överbeläggningar och ständigt utlokaliserade patienter. Socialstyrelsen har vid flera tillfällen pekat på riskerna med detta, men ingen förbättring har skett. Tvärtom. Mellan 2014 och 2019 ökade antalet överbeläggningar och utlokaliserade patienter i landet från cirka fyra per 100 vårdplatser till drygt sju. Variationen i landet är stor, vissa regioner hade 2019 en överbelagd eller utlokaliserad patient per 100 vårdplatser medan andra hade tio. I statistiken syns det inte om en enstaka klinik är hårdare drabbad än andra vilket ofta är fallet.

Sjukhusen är överbelastade av flera anledningar. En av dem är ständiga budgetneddragningar. Det mest effektiva sättet att minska utgifterna är att reducera antalet vårdplatser och därmed kunna ha färre anställda. År 2000 fanns det 3,58 vårdplatser per 1 000 invånare. 2019 hade dessa minskats till 2 per 1 000 invånare. Detta har delvis gått att genomföra genom kortare vårdtider, att fler sjukdomar kan skötas via öppenvård och, inte minst, en ökad arbetsbörda för personalen.

Personalflykt en faktor

Under de senaste åren har man utöver dessa besparingar tvingats stänga vårdplatser på grund av personalbrist. Det har blivit mindre attraktivt för sjuksköterskor att jobba på sjukhus, bland annat för att arbetet har blivit allt mer belastande. Den som anställs för att ta hand om sex patienter under sitt arbetspass, kan på grund av överbeläggningar få ansvar för åtta patienter.

ANNONS

Med kortare vårdtider och ökade medicinska behandlingar är det också mer som ska göras under den tid som patienten vårdas. Detta har ökat stressen hos sjuksköterskorna. Många av dem söker sig nu bort från sjukhusen. På flera sjukhus är hela eller delar av avdelningar stängda för att det inte finns tillräckligt med personal, vilket gör att de som jobbar kvar blir ännu mer belastade och kanske vill sluta. En ond cirkel.

Sjukvården behöver resurser till ett tillräckligt antal vårdplatser. Arbetssituationen och lönen för sjuksköterskor måste förbättras så att det blir attraktivt att jobba på sjukhus igen.

Det måste bli ett slut på detta. Sjukhusadministratörer är ofta övertygade om att utökad öppenvård ska minska behovet av vårdplatser. Men låt oss då först införa det sättet att arbeta och därefter anpassa vårdplatserna, när vi ser hur många som behövs. Som det hittills har genomförts har allt för många patienter farit illa. Med landets ökande befolkning och allt fler äldre är vi övertygade om att de sjukhusplatser som finns kommer att behövas och att de behöver bli ännu fler. Redan nu är Sverige det land i EU som har minst antal vårdplatser per invånare.

Men det vi ser på jobbet är att antalet vårdplatser bara fortsätter att minskas. Hur kan våra regioner år efter år tillåta en organisation som skadar patienter?

Sjukvården behöver resurser till ett tillräckligt antal vårdplatser. Arbetssituationen och lönen för sjuksköterskor måste förbättras så att det blir attraktivt att jobba på sjukhus igen.

ANNONS

De flesta av oss kommer förr eller senare att behöva sjukhusvård. Låt oss nu ordna så att vi alla får en bra vård när den dagen kommer.

Björn Fredriksson, överläkare internmedicin och kardiologi Södra Älvsborgs Sjukhus

P-O Andersson, överläkare internmedicin och hematologi Södra Älvsborgs Sjukhus

Liselott Norrman, överläkare internmedicin och endokrinologi Södra Älvsborgs Sjukhus

ANNONS