Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Reellt marknadstillträde följer dock av människors agerande, som konsumenter och väljare. Om Kina sätter press på enskilda länder kommer det att påverka konsumenternas beteende. Mot människors uppfattningar står sig politisk styrd handel långsiktigt slätt, skriver debattörerna. Bild: Maja Suslin/TT

Viktigt för Göteborg att Sverige står upp för frihandeln i EU

Efter att kulturminister Amanda Lind deltog i svenska PEN:s prisceremoni som delade ut pris till den svenskkinesiske bokförläggaren Gui Minhai har Kina skruvat upp tonläget mot Sverige och hotat med att begränsa handel och kulturutbyte. För Göteborg är det nu viktigt att Sverige värnar o frihandel och multilateralism och driver detta i EU, skriver bland andra Sten Tolgfors, tidigare handelsminister.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I takt med Kinas ekonomiska tillväxt har landets acceptans för synpunkter utifrån minskat, samtidigt som viljan att påverka andra länder växt. Detta har lett till ökande friktion kring handel och investeringar, samt allt tydligare politiska konflikter. För Göteborg är utvecklingen av största betydelse.

Kina betraktade länge Sverige som en väg in i EU. Sverige sågs som ett litet frihandelsvänligt land, med inflytande på den gemensamma handelspolitiken. Sverige uppskattades för en hög andel globalt ledande företag, verksamma i Kina. Där bedrev de tillverkning och utveckling i gemensamägda företag med världen som marknad. Hundratusentals kinesiska jobb var tidigt beroende av svenska företag.

Hotade landets tillväxt

Svensk miljöteknik var viktig när Kina såg den miljöförstöring som följde av decenniers snabb ekonomisk expansion och som hotade landets tillväxt. År 2007, då den kinesiske presidenten Hu Jintao var på statsbesök i Sverige, utgjorde varuhandeln med Kina 2 procent av den svenska exporten. I dag är andelen 4,5 procent.

När nu den här nya typen av hårda uttalanden om att begränsa handel och kulturutbyte med Sverige kommer, så finns det skäl att tro att detta är ett kinesiskt strategibyte. Det finns flera ekonomiska och politiska skäl till detta:

Kina blev WTO-medlem för 19 år sedan och inriktade sig på att fungera i en regelstyrd internationell handelsregim. I detta låg acceptans för att handel mellan länder, eller inom enskilda produktgrupper och tjänster, kan vara asymmetrisk, men att både enskilda länder och den globala ekonomin sammantaget vinner på handeln.

Styrkemätning mellan stormakter

De senaste åren har dock tron på politiskt kontrollerad handel växt, det vill säga handel där asymmetrier kritiseras och där konflikter inte löses via vedertagna konfliktlösnings-mekanismer utan genom politiska åtgärder. Respekten för internationella handelsmekanismer minskar då möjliga vinster av att använda politiska strider för att vinna fördelar demonstreras. Handelsregimer blir då en fråga om styrkemätning mellan stormakter. I en sådan ordning kommer mindre aktörer att förlora.

Då USA politiskt vill styra handeln med Kina ses det legitimera politisk intervention i ekonomiska relationer. Ekonomisk nationalism eller unilateralism – amerikansk, europeisk eller kinesisk - står dock i motsats till en regelstyrd multinationell handelsregim och globalt värdeskapande. Politisk styrning av handeln, där för- och nackdelar ska fördelas och omfördelas – ger välfärdsförluster för alla inblandade.

Nästa steg, som måste undvikas, är tryck på att internationella institutioner som WTO och IMF ska stöpas om för att anpassas efter stora länders vilja. För Sverige är det centralt att WTO värnas med respekt för en fri marknad, internationella handelsmekanismer och regelstyrd handelsordning.

Ekonomiskt starkare

EU och USA har länge kritiserat Kina gällande statsstöd till företag, svårigheter att identifiera företags ägare, politisk styrning av företag och asymmetriska regler för direktinvesteringar och ägande. Men Kina är numera så mycket ekonomiskt starkare att landets möjligheter att agera unilateralt har växt. Kinesiskt ägande, investeringar, kontroll över värdekedjor och vissa strategiska råvaror skapar beroenden som ökar Kinas relativa styrka.

Kinas andel av den globala ekonomin beräknas vara ca 25 procent år 2030. Kina kommer därmed vara den enskilt största ekonomin, inte bara i köpkraftskorrigerad BNP. Men samtidigt beräknas EU och USA tillsammans utgöra drygt 35 procent och världens demokratier tillsammans över 65 procent av världsekonomin.

EU och USA står inför en historisk förändring av den globala ordningen, där Kina allt tydligare omsätter sin ekonomiska tyngd i politisk och säkerhetspolitisk påverkan

EU-kommissionen uttalade solidaritet med Sverige när signaler om neddragen handel kom. Det är genom EU Sverige kan möta Kina.

EU och USA står inför en historisk förändring av den globala ordningen, där Kina allt tydligare omsätter sin ekonomiska tyngd i politisk och säkerhetspolitisk påverkan. Utrikes- och säkerhetspolitik är kärnan i den transatlantiska länken, men Kinas framväxt betyder att den transatlantiska länken också måste ses i ekonomiska termer. Varken EU eller USA kan hantera kommande handelspolitiska utmaningar enskilt. Ekonomisk och politisk samverkan är nödvändigt.

Fungerande handelsrelation viktig

Kinas agerande är ett strategibyte. Kina söker ta plats som stormakt. För Göteborg är det viktigt att Sverige värnar frihandel, multilateralism och driver detta i EU. Det är genom internationella institutioner och avtal som små, handelsorienterade länder kan hävda sig.

Men en väl fungerande handelsrelation är viktig inte bara för Sverige och EU utan också för Kina. Formellt marknadstillträde följer av handelsavtal. Reellt marknadstillträde följer dock av människors agerande, som konsumenter och väljare. Om Kina sätter press på enskilda länder kommer det att påverka konsumenternas beteende. Mot människors uppfattningar står sig politisk styrd handel långsiktigt slätt.

Sten Tolgfors, före detta handelsminister och försvarsminister, nu parter på Rud Pedersen Public Affairs

Christer Ljungwall, fil. dr. i nationalekonomi och Göteborgsbaserad Kinakännare