I artikelserien om kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor skriver olika debattörer om hur ljudstörningar är ett arbetsmiljöproblem. Joakim Scholander lyfte den 5 september att det finns en lösning genom akustiktak, ljudabsorbenter på vertikala ytor och genom att tillföra ett ljud som maskerar andra ljud på kontoret.
Som forskare inom området vill vi tydliggöra och lägga till fem saker i debatten.
1. Kombination av olika aktiviteter i samma rum
Vi instämmer att de är viktigt att se till att ljud inte brer ut sig på kontoret och att åtgärder för att minska höravståndet är viktigt. Det är dock också viktigt att komma ihåg att det fortfarande går att höra de närmaste kollegorna inom till exempel fem meter, eftersom det här talljudet är svårt att reducera bort med absorption.
Taluppfattbarhet, det vill säga hur väl vi hör vad kollegorna säger i bakgrunden, har visat sig ha starka effekter på prestation i koncentrationskrävande uppgifter, där resultaten visar att ju tydligare talet är desto mer störande är det. Därför kvarstår problemet med de kollegor man fortfarande hör som sitter direkt bredvid, även om man på olika sätt har reducerat bort störningarna från dem som sitter längre bort.
Grundproblemet ligger många gånger i att man försöker kombinera aktiviteter med olika förutsättningar i samma rum
Grundproblemet ligger många gånger i att man försöker kombinera aktiviteter med olika förutsättningar i samma rum. Exempelvis när personer som vill föra samtal och personer som behöver koncentrera sig arbetar i samma rum. Därav inte sagt att man inte ska försöka göra ljudmiljön så bra som möjligt med de förutsättningar som finns.
I Finland har man nu tagit fram nya riktlinjer baserat på forskningen om buller i kontorslandskap som skulle kunna vara av intresse även för oss här i Sverige, se exempelvis flera studier av Valtteri Hongisto och hans kollegor som testat hur olika absorption och skärmväggar påverkar prestationen i simulerade kontorslandskap som finns tillgängliga på nätet.
2. Oklara resultat om maskeringsljud
Att tillföra maskeringsljud i bakgrunden för att reducera störningar på kontor har gett tvetydiga resultat inom forskningen. Vissa studier visar att medarbetarna presterar bättre och tycker att de har fått en bättre ljudmiljö, i alla fall jämfört med den ljudmiljö de hade innan man tillförde maskeringsljudet.
Ljud som vi inte är direkt medvetna om kan påverka stresshormonutsöndring och uttröttning, såsom ventilationsljud
Andra studier påvisar dock inte några förbättringar i prestation eller att medarbetarna upplever sig mer störda av att ha en kombination av maskeringsljud och andra ljud. Samtidigt finns det också forskning som visar att ljud som vi inte är direkt medvetna om kan påverka stresshormonutsöndring och uttröttning, såsom ventilationsljud. Vid överväganden om åtgärder på ett kontor anser vi det viktigt att vara medveten om den oklarhet som råder på området.
3. Visuella distraktioner påverkar prestation och koncentration
Resultaten inom forskningen visar tydligt att visuella distraktioner försämrar prestationen i koncentrationskrävande arbete. Man har exempelvis sett att distraktioner som förekommer inom synfältet där man försöker fokusera är mer störande än det som händer i utkanten av synfältet. Den visuella miljön får således inte glömmas bort, exempelvis hur man förlägger gångstråk och använder avskiljande skärmar.
4. Viktiga faktorer vid utformningen av aktivitetsbaserade kontor
Det har kommit allt fler studier som undersökt företag, kommuner och myndigheter vid övergången till aktivitetsbaserade kontor. När vi som forskare inom området har träffats och diskuterat resultaten från våra studier är det några aspekter som tycks vara särskilt viktiga för att utformningen ska bli bra:
• Implementeringsprocessen och tydlig kommunikation kring förändringen sätter spår även efter inflytt i det nya kontoret. Medarbetarnas delaktighet och förberedelse för ett nytt arbetssätt är framträdande i projekt där det har lyckats väl.
• Det bör finnas tillräckligt många platser så att inte medarbetarna behöver oroa sig över om det finns en plats på morgonen eller blir tvungna att jobba på en plats som inte stödjer uppgiften.
• Zonindelningen är viktig. Vi har forskning som visar att prestationen förbättras om man går från en öppen yta där man får prata fritt till en tyst avgränsad zon.
• Diskutera igenom förhållningssätt och vilken kultur man vill ha på arbetsplatsen så att alla vet vad som gäller.
• Utvärdera upplevelsen av kontoret och genomför förbättringsåtgärder. Det här är en kontinuerlig process då behoven förändras med tiden.
5. Arbetsmiljön ska stötta medarbetarna i deras arbete
En bra grund vid utformning av kontor är att göra en behovsanalys och tillfråga medarbetarna. Samtidigt behöver det vara tydlig vad som går att påverka och inte i lokalerna. Arbetsgivare brukar vilja att deras medarbetare ska kunna prestera och må bra och då behövs också en arbetsmiljö som skapar bra förutsättningar.
Helena Jahncke, docent i arbetshälsovetenskap och forskare inom området arbetsmiljö och kontorsutformning vid Högskolan i Gävle
Marijke Keus van de Poll, doktor i miljöpsykologi och forskare inom området arbetsmiljö, kognition och buller vid Högskolan i Gävle