Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Det tycks inte finnas någon enkel lösning på de många lågutbildade nyanländas arbetslöshet. Vad som krävs är bland annat språkkunskaper och omfattande utbildningsinsatser. I detta måste samhället vara behjälpligt så långt möjligt, men också ställa strikta krav, skriver debattörerna. Bild: Jessica Gow/TT
Det tycks inte finnas någon enkel lösning på de många lågutbildade nyanländas arbetslöshet. Vad som krävs är bland annat språkkunskaper och omfattande utbildningsinsatser. I detta måste samhället vara behjälpligt så långt möjligt, men också ställa strikta krav, skriver debattörerna. Bild: Jessica Gow/TT

Vi måste minska invandringen av lågutbildade - om vi ska klara välfärden

En ny prognos från Arbetsförmedlingen visar en kraftigt stigande arbetslöshet hos utrikes födda med låg utbildning framöver. Om vi fortsätter att ha en hög invandring hotar därför utanförskapet att öka och välfärdssamhället att erodera, skriver Malte Andersson och Frank Götmark professorer vid Göteborgs universitet.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Många invandrare med låg utbildning får inget jobb, eftersom arbetsgivare vanligen kräver minst gymnasium. I veckan kom ny statistik från Arbetsförmedlingen som pekar på att denna grupp får kraftigt stigande långtidsarbetslöshet de kommande åren. Detta bör vara en av migrationskommitténs viktigaste frågor att lösa.

I en tv-intervju med Stefan Löfven som handlade om skjutningar och sprängningar, där Sverige har störst problem i Europa, frågade reportern om det kan bero på stor invandring. Men statsministern pekade i stället på segregation, arbetslöshet, ekonomiska klyftor och dåligt fungerande skolor. Han förklarade dock inte varför dessa problem ökat och nu hotar välfärdssamhället.

Fick jobb i den växande industrin

Sveriges befolkning har sedan 2005 ökat mycket snabbt på grund av stor invandring. Tvärtemot vad som ofta påstås är nettoinvandringen fortsatt hög, förra året 97 404 personer.

Invandrare som kom mellan 1945-1970, en halv miljon personer, fick ofta jobb i den växande industrin och stärkte landets ekonomi. Men därefter har, som Arbetsmiljöverket påpekar, "en stor del av de jobb som hade låga eller inga krav på längre utbildning … försvunnit från den svenska arbetsmarknaden", samtidigt som arbetsgivarna numera nästan alltid kräver minst gymnasieutbildning. Immigranterna kommer nu främst från länder utanför Europa, ofta med lägre utbildning än inrikes födda, en del är analfabeter. Många får därför inte arbete och hamnar i utanförskap. Andelen med jobb är dock likartad för ut- och inrikes födda på samma utbildningsnivå.

Övertro på förmågan att skapa jobb

En rad regeringar har försökt hjälpa nyanlända till jobb, men att skapa arbete för lågutbildade har visat sig långt svårare än politiker trott. Tre exempel:

- Regeringen sänkte 2007 arbetsgivaravgiften och skapade 6000–10000 nya jobb, till en statlig kostnad på 1- 1,6 miljoner kronor per jobb. Men det blev ingen sysselsättningseffekt för unga utlandsfödda. Trots det försöker Centerpartiet nu driva igenom sänkt arbetsgivaravgift, men att det skulle hjälpa lågutbildade nyanlända bättre idag än 2007 är inte troligt.

- "Etableringslotsar" anställdes 2010 för att hjälpa nyanlända till arbete, men Riksrevisionen fann systemet ineffektivt och dyrt. Kostnaden 2014 - 2016 beräknades bli 2,3 miljarder, men systemet lades ned efter missbruk. Varje arbete kostade staten och skattebetalarna i snitt minst 2,5 miljoner kronor.

- Stefan Löfven lovade 2014 skapa 32 000 traineejobb för åldrarna 20-24 år, senare även för äldre nyanlända. Resultatet belyser många politikers överdrivna tro på sin förmåga att skapa jobb: bara någon procent av löftet blev verklighet, trots hög arbetslöshet bland nyanlända.

Ingen enkel lösning

Också andra satsningar, som "instegsjobb" och "nystartsjobb", har haft låg framgång. Bland vissa grupper av invandrare som kom 1998-2010 hade blott 54 procent reguljärt arbete efter 15 år, och bara 37 procent tjänade mer än ca 20 000 kronor i månaden.

Det tycks inte finnas någon enkel lösning på de många lågutbildade nyanländas arbetslöshet. Vad som krävs är bland annat språkkunskaper och omfattande utbildningsinsatser. I detta måste samhället vara behjälpligt så långt möjligt, men också ställa strikta krav. Erfarenheter från andra länder med lägre arbetslöshet, till exempel Tyskland, kan också vara till hjälp.

Arbetsförmedlingen bedömer nu att utrikes födda med högst förgymnasial utbildning får kraftigt ökad långtidsarbetslöshet under kommande år, och begär därför höjda anslag för 2021 med 4 miljarder kronor.

Situationen nu är inte hållbar. Men migrationskommittén skall ge "den framtida svenska migrationspolitiken ... en ordning som är långsiktigt hållbar". Immigranters arbetslöshet och utanförskap borde därför vara viktiga problem att lösa, men de nämns inte ens i regeringsdirektivet. Kommittén kan dock själv ta upp relevanta aspekter. Oförmågan att skapa riktiga arbeten för många lågutbildade invandrare är ett centralt problem. Att liknande stor immigration ändå fortsätter ökar sannolikt arbetslöshet och utanförskap, med alla sina följdproblem. Arbetsförmedlingen bedömer nu att utrikes födda med högst förgymnasial utbildning får kraftigt ökad långtidsarbetslöshet under kommande år, och begär därför höjda anslag för 2021 med 4 miljarder kronor.

För närvarande minskar flyktinginvandring något, men i stället ökar anhörig- och arbetskraftsinvandring. Den senare behövs i vissa branscher, men är samhällsskadlig om redan arbetslösa skulle kunnat ta jobben, och i vissa fall rör det sig om rena bedrägerier.

Lägre invandring främjar välfärden

Så vad behöver göras. För att situationen inte skall förvärras krävs minskad invandring, som folkmajoriteten önskar (SOM-institutet 2018). Det betyder inte att Sveriges humanitära insatser måste minska. Lägre invandring av lågutbildade med små möjligheter på vår arbetsmarknad kan både främja välfärdssamhällets fortlevnad och frigöra resurser för att bistå många fler utsatta människor. Resurser behövs i konfliktområden, och för kvinnors utbildning, egenmakt och familjeplanering i Afrika, där folkmängden riskerar trefaldigas och därmed öka svält och konflikter.

Malte Andersson, professor emeritus ekologi, Göteborgs universitet

Frank Götmark, professor i ekologi, Göteborgs universitet