Om man vill vara ett föredöme och utgöra en modell för andra att ta efter är det en bra början att vara stolt över det man gjort. Vill man år 2022 att flera europeiska stater ska ta ett ansvar likt vad Sverige gjorde 2015 bör man tydligt stå för att man då gjorde en bra insats.
Vi är två som befann oss i första linjen av det operativa mottagandet under flyktingvågen 2015. Stolta stod vi som kommunaltjänstemän mitt i en mobilisering av handlingskraft och pragmatism. Myndigheter och förvaltningar organiserade sig, samverkade, byggde förtroende sinsemellan, civilsamhällets frivilliga stöttade upp och Sverige stod för ett mottagande som stack ut. På ett positivt sätt.
Parallella strukturer
Sedan stängdes gränsen, flyktingpolitiken lades om, samverkan och pragmatism försvann. Och den riktiga flyktingkrisen bestående av misstänksamhet, misstro, utanförskap och parallella strukturer växte fram.
Trots att Sverige under några höstmånader 2015 lyckades möta utmaningar som man aldrig tidigare ställts inför har det varit ett närmast totalt ointresse från politiker och myndigheter att utvärdera det som då gjordes. Att dra lärdom av vad som fungerade och vad som behöver utvecklas. För visst är det väl av samhällsintresse att förstå hur exempelvis Göteborg stad på ett par timmar gick från anvisningskommun till ankomstkommun och under en helg lyckades organisera ett transitboende med plats för 600 för ensamkommande? Eller hur Mölndal stad lyckades ta emot 4 041 ensamkommande flyktingbarn utan att det påverkade socialtjänstens övriga arbete? Exemplen är flera runt om i landet över hur myndighets-Sverige och civilsamhället gemensamt lyckades organisera sig för att möta de stora flyktingströmmarna.
Vi, och många med oss, finns kvar med kunskap och erfarenhet kring flyktingmottagande som vi gärna delar med oss av
Hade forskningen mobiliserats och kommissioner tillsatts för att utvärdera på samma sätt då som man gjort under pandemin hade vi som land nu haft underlag att presentera för andra länder i Europa och utgjort ett lärande föredöme på riktigt. Kunskap som hade varit användbar för utformning av insatser såväl nationellt som internationellt när situationer som kräver snabb handling, organisering och samverkan inträder, såsom vid naturkatastrofer, pandemier eller krigsutbrott som leder till stora flyktingströmmar.
Men det är inte för sent. Vi, och många med oss, finns kvar med kunskap och erfarenhet kring flyktingmottagande som vi gärna delar med oss av. Vi vet att vi klarade det då och vet att vi klarar det nu. Det är vi stolta över.
Matilda Brinck-Larsen, enhetschef asyl- och transitboende Göteborg stad, 2015, verksamhetsansvarig Frivilligorganisationen Agape, 2022
David Nilsson, enhetschef asyl- och transitboende Mölndal stad, 2015, verksamhetssamordnare Frivilligorganisationen Agape, 2022