I klimatdebatten hävdas det ofta att tåget skall ersätta flyget för resandet inte bara i Sverige utan också när vi skall ut i Europa. På kortare sträckor är tåget naturligtvis ett utmärkt alternativ. En mängd hinder finns dock inom järnvägssektorn som inte ser ut att lösas inom överskådlig framtid. Därför går det inte att bara hoppas på tåget som den stora lösningen för klimatet. I stället bör satsningarna på åtgärder som påskyndar flygets nödvändiga omställning prioriteras samtidigt som järnvägssektorn i Europa avregleras och reformeras.
Att åka tåg ut i Europa romantiseras genom att resan inte bara blir klimatsmart utan även ett tillfälle för avkoppling och eftertanke. Och visst, det finns fantastiska tågsträckor väl värda restiden. Även på kortare sträckor där tågresan inte tar mycket längre tid än flygresan är det självfallet klokt att ta tåget. Men vi skall inte inbilla oss att tåget kommer att ersätta flyget mer än på marginalen.
Investeringsviljan begränsad
För det första så är spårkapaciteten i Sverige och Europa i dag begränsad med flera flaskhalsar. Utan decenniers omfattande investeringar i infrastruktur, med stora utsläpp och påverkan på miljön, kan inte tågtrafiken öka mer än marginellt. Investeringsviljan för denna typ av projekt är begränsad från det offentliga och nästintill obefintlig hos riskkapitalet.
För det andra präglas Europas järnvägar av bristande harmonisering och nationell protektionism. Exempel som kan nämnas är att trafikledning oftast sker på lokalt språk vilket innebär byte av lokförare varje gång en landsgräns passeras. Till detta kan läggas avsaknad av internationella bokningssystem och biljettstandarder. Några initiativ har tagits för att komma till rätta med detta, men det är långt kvar till enkelheten och smidigheten som för bokning av flyg.
För det tredje, om man tar hänsyn till tidsåtgången, är inte tåget ett alternativ till flyget på de allra flesta sträckorna. Mellan Stockholm, Göteborg och möjligen Malmö är tåget ett alldeles utmärkt alternativ. Men att tro att tåget ersätter flyget på sträckor som till exempel från Stockholm till Bryssel, Berlin eller för den delen Hamburg är naivt. Visst, för en ytterst liten del kan det av ett antal anledningar vara det, men för det stora flertalet inte. Att begära att svenska affärsresenärer skall ta tåget till Bryssel är inte seriöst. Det fordras nästan en hel veckas resa för bara ett eller två möten. Ur arbetsmiljösynpunkt och effektivitetsskäl borde företag inte kräva detta av sina anställda. Att privatresenärer som vill till Paris ett veckoslut skall förväntas ta tåget är inte heller rimligt. Detta visar med all önskvärd tydlighet att tåget inte är det stora alternativet till flyget som ofta torgförs. Det är därför hög tid att erkänna detta och för Sverige och EU att agera därefter.
Att som nu lägga nästan 300 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar för att SJ ska konkurrera med flyget till Hamburg är inte väl använda resurser
En av uppgifterna för regeringen under det svenska ordförandeskapet bör vara att förmå EU att prioritera undanröjandet av hinder som hämmar utvecklingen av tågresandet i Europa. I detta ligger det även självfallet att ge förutsättningar för att enkelt boka enskilda tågresor samt kombinationer av tåg- och flygresor. Samtidigt bör prioritet ges till att faktiskt genomföra EU:s infrastrukturplan TEN-T där europeiska knutpunkter underlättar kombinationen flyg och tåg.
När det gäller järnvägstrafiken i Sverige bör regeringen prioritera om. Att som nu lägga nästan 300 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar för att SJ ska konkurrera med flyget till Hamburg är inte väl använda resurser. Samtidigt blöder statens färjetrafik till Gotland pengar. Regeringens fokus borde vara att komma till rätta med kapacitetsbristerna samt förbättra underhållet av den svenska järnvägsinfrastrukturen. Att få till ett nationellt övergripande bokningssystem för tåg är en självklarhet.
Nödvändigt stöd
Vi skall således inte inbilla oss att den snabba lösningen för att minska resandets utsläpp är att alla byter från flyg till tåg. I ställer bör vi fokusera på att förbättra tågets förutsättningar på kortare sträckor samtidigt som flyget får det nödvändiga stödet för att ställa om. Då kan resandet fortsätta att vara den positiva kraften för tillväxt, välstånd och mänskliga möten samtidigt som vi sänker utsläppen.
Didrik von Seth, generalsekreterare Svenska Resebranschföreningen SRF