Sverige var länge ett land där könsdysfori bland barn och unga var sällsynt, men de senaste åren har vi sett en lavinartad ökning av barn som söker vård för det. Ungefär 2000 personer i Sverige lider i dag av könsdysfori. De flesta är unga mellan 18–24 år, och det är framför allt unga flickor som har stått för ökningen.
Vi vet inte vad den här utvecklingen i västvärlden beror på, men vi vet att den psykiska ohälsan bland transpersoner är utbredd och att många får vänta för länge på det stöd de behöver. Vi behöver därför förbättra vården och korta väntetiderna. Samtidigt behöver vården säkerställa att rätt stöd erbjuds våra barn och ungdomar.
Den senaste tiden har vi tyvärr sett hur personer i vuxen ålder träder fram och berättar hur de ångrar sitt könsbyte. Kunskapsläget för vilken vård som bör sättas in har dessutom förändrats. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) fick 2019 i uppdrag att undersöka hur barn och unga i transvården mår på sikt. Slutsatsen blev att man inte kunde visa att vården ledde till minskad könsdysfori eller minskad depression. I februari 2022 gjorde Socialstyrelsen därför helt om i sitt kunskapsstöd och blev betydligt mer restriktiv, exempelvis när det gäller pubertetsblockerande och könskonträra hormonbehandlingar för personer så unga som 16 år.
Enklare att byta kön
Mot bakgrund av kunskapsutvecklingen de senaste två åren så är det anmärkningsvärt att Moderaterna och Liberalerna nu väljer att söka stöd hos Socialdemokraterna och de rödgröna partierna i riksdagen för att besluta om en ny könstillhörighetslagstiftning som skulle göra det betydligt enklare att byta kön.
I det förslag som nu behandlas i socialutskottet, och som väntas beslutas av riksdagen redan 17 april, föreslås sänkt åldersgräns för juridiskt könsbyte till 16 år. Det föreslås också att var och en fritt ska kunna välja juridiskt kön även om det inte finns någon könsdysforidiagnos. Dessutom ska det bli enklare att genomföra kirurgiska könsbyten i och med att Socialstyrelsens tillståndsprövning vid sådana kirurgiska ingrepp avskaffas.
Kristdemokraterna säger nej till detta, och det gör tydligen också 60 procent av Moderaternas sympatisörer och 62 procent av de tre regeringspartiernas samlade sympatisörer, enligt en opinionsundersökning i tidningen Fokus (20/2).
Vi vet exempelvis att samsjuklighet är vanligt bland personer som upplever könsdysfori, och att det är vanligt att personer med autism har svårt att relatera till sin kropp, särskilt i tonåren
Det är hög tid att riksdagens ledamöter nu tar sitt förnuft till fånga och en gång för alla stoppar lagförslaget. Det vore olyckligt om politisk prestige eller ängslig strävan efter politisk korrekthet får leda till en förhastad process i riksdagen, eller till att enskilda riksdagsledamöter mot bättre vetande tvingas rösta igenom ett förslag som riskerar att få långtgående konsekvenser för några av samhällets mest utsatta barn och ungdomar.
För det första bör riksdagens ledamöter lyssna till de professorer och specialistläkare inom psykiatrin som varnar för att möjligheten att enklare byta juridiskt kön i unga år kan leda till att den upplevda könsdysforin förstärks och blir ett första steg mot irreversibla hormonbehandlingar och könskorrigering trots att det annars kanske inte hade behövts.
Felaktiga bedömningar
För det andra behöver vi beakta att om vi frångår kravet på diagnos om könsdysfori vid juridiskt könsbyte, och om läkarna inte längre får fästa vikt vid hur länge en person har haft sin upplevelse, så är risken att vi missar andra förklaringar till barnens självuppfattning och att barnen därmed inte får det stöd de behöver. Vi vet exempelvis att samsjuklighet är vanligt bland personer som upplever könsdysfori, och att det är vanligt att personer med autism har svårt att relatera till sin kropp, särskilt i tonåren.
För det tredje så innebär dagens tillståndsprövning vid Socialstyrelsens rättsliga råd en kvalitetskontroll av de utredningar som läggs till grund för bedömningen av om underlivskirurgi ska få genomföras. Den sortens skydd mot felaktiga bedömningar som får livslånga konsekvenser är inte mindre betydande i dag, när det råder alltmer skilda uppfattningar inom professionen när det kommer till vilken vård som faktiskt är förankrad i vetenskap och beprövad erfarenhet.
Vi kristdemokrater anser att det är ett problem att man går vidare med lagen om att göra det lättare att byta juridiskt kön innan man har en lösning för att säkerställa spårbarheten av personer som bytt personnummer flera gånger. Remissinstanserna borde ha beretts möjlighet bedöma risken för missbruk.
Låt försiktighet vägleda
Det som allra mest vore att beklaga är om det långtgående förslaget till ny lagstiftning blir verklighet eftersom det riskerar att drabba väldigt många redan utsatta barn och ungdomar. Vår uppmaning till ledamöterna av Sveriges riksdag lyder därför: Låt försiktighet vägleda er i den kommande omröstningen, och våga rösta nej. Det handlar om barnens bästa. Tillsammans kan vi fortfarande stoppa den nya könsbyteslagen.
Christian Carlsson (KD) ordförande socialutskottet