Det stundande valet till EU-parlamentet i juni är avgörande för den framtida klimat- och miljöpolitiken i EU. Både väljare och politiker i Sverige vill ha en stark klimat- och miljöpolitik, vilket inte alls avspeglas i EU:s strategiska agenda. Men det går fortfarande att ändra, skriver debattörerna.
Det stundande valet till EU-parlamentet i juni är avgörande för den framtida klimat- och miljöpolitiken i EU. Både väljare och politiker i Sverige vill ha en stark klimat- och miljöpolitik, vilket inte alls avspeglas i EU:s strategiska agenda. Men det går fortfarande att ändra, skriver debattörerna. Bild: Johan Nilsson/TT

Vi får inte tillåta att EU:s klimatpolitik urvattnas så som nu sker

Under den senaste mandatperioden har den ”gröna given” varit en självklar del när man stiftat lagar i EU. Men nu går utvecklingen bakåt. Detta är en mycket oroväckande trend eftersom klimatförändringarna är en ödesfråga som vi inte kan ignorera, skriver Karin Lexén och Beatrice Rindevall, Naturskyddsföreningen.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS

Valet till EU-parlamentet i juni har stor betydelse för vår framtid. Från att EU har haft ett tydligt fokus på miljö och klimat verkar den gröna vinden ha vänt. Andra frågor prioriteras nu av EU:s stats- och regeringschefer. Men sju av åtta svenska partier vill ha en ambitiös klimat- och miljöpolitik i EU, och svenskarna tycker att klimatet är den viktigaste frågan i EU. Ändå prioriterar inte den svenska regeringen miljön varken i EU eller på hemmaplan. Det är dags att regeringsföreträdarna lyssnar på väljarna och börjar ta ansvar för medborgarnas framtid och trygghet.

Under den senaste mandatperioden har den ”gröna given” präglat stora delar av lagstiftningsarbetet i EU. Politiska förslag för att minska utsläppen, förbättra den biologiska mångfalden, minska användandet av farliga gifter och kemikalier, fasa ut bensin- och dieselbilarna och minska utsläppen kraftigt till 2030 är bara några exempel på ämnen som har hanterats inom EU:s maskineri. En rad ambitiösa miljölagstiftningar har sett dagens ljus och implementerats i medlemsländerna runt om i EU.

ANNONS

Vinden har vänt

Men nu verkar den gröna vinden ha vänt. Det senaste året har högergrupper i EU-parlamentet deklarerat att de inte längre står bakom den ambitiösa klimat- och miljöpolitiken. Flera medlemsländer, däribland Sverige, har också aktivt motverkat avgörande byggstenar i den gröna given. Flera viktiga lagstiftningar som lagts fram har antingen skjutits ner helt, skjutits på framtiden eller urvattnats kraftigt.

Som exempel har lagstiftningen om att minska användandet av farliga bekämpningsmedel dragits tillbaka, lagstiftningen som ska förbättra skadad natur skjutits på framtiden, flera viktiga krav för miljön i EU:s jordbrukspolitik riskerar att tas bort och skyddsstatusen för flera rovdjur ses över – för att nämna några exempel.

Den här trenden avspeglas också i den viktiga strategiska agenda som EU:s stats- och regeringschefer i Europeiska rådet arbetar med just nu. Agendan är mycket viktig för vilken politik som kommer att prioriteras i EU under de kommande fem åren. Den gröna given saknas nästan helt och hållet i den nya agendan. Det som under förra mandatperioden var en av fyra prioriterade frågor finns inte längre med, förutom två korta skrivningar om klimatet. I agendan nämns varken krisen för den biologiska mångfalden eller spridningen av miljögifter i vårt samhälle. Samtidigt har nästan hälften av alla initiativ inom ramen för EU:s gröna giv ännu inte genomförts.

ANNONS

Det som under förra mandatperioden var en av fyra prioriterade frågor finns inte längre med, förutom två korta skrivningar om klimatet

Den svenska regeringen har inte stått upp för den gröna given i Europeiska rådet under förhandlingarna av den strategiska agendan. Det står i skarp kontrast till det faktum att alla svenska riksdagspartier utom Sverigedemokraterna vill agera för att en grön giv med en ambitiös klimat- och miljöpolitik ska vara en av EU:s huvudprioriteringar under mandatperioden 2024–2029, enligt en enkät som Naturskyddsföreningen genomfört.

Dessutom tycker åtta av tio svenskar att det är viktigt att en ambitiös klimat-och miljöpolitik bedrivs i EU, enligt en Sifo-undersökning som Naturskyddsföreningen beställt. Det bekräftas av den senaste undersökningen av Eurobarometern, där svenskarna tyckte att klimatfrågan var den viktigaste frågan av alla i EU-valet.

Avgörande val

Det stundande valet till EU-parlamentet i juni är avgörande för den framtida klimat- och miljöpolitiken i EU. Både väljare och politiker i Sverige vill ha en stark klimat- och miljöpolitik, vilket inte alls avspeglas i EU:s strategiska agenda. Men det går fortfarande att ändra. Regeringen måste lyssna på väljarna och börja driva på för en ambitiös klimat- och miljöpolitik i Europeiska rådet, och väljarna måste använda sina röster i juni till ett EU-parlament som prioriterar klimatet och miljön. En ansvarsfull politik är avgörande för att på bästa sätt kunna hantera de kriser som kommer med ett förändrat klimat.

ANNONS

Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen

Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen

ANNONS