Länge sågs globaliseringen – på gott och ont – som en ostoppbar process. Detsamma gällde digitalisering och urbanisering. Vinnarna var de aktörer – stater, företag och individer – som var bäst på att utnyttja detta. Framtidsspanare valde att summera dessa makro-trender med den slagkraftiga akronymen GUD (globalisering, urbanisering och digitalisering).
I dag kan vi konstatera att utvecklingen inte är lika självklar, även om vår tids stora utmaningar – klimatet, den biologiska mångfalden, flyktingströmmar och tillgång till livsmedel och vatten samt säkerhetspolitiska konflikter – behöver hanteras utifrån ett globalt samarbetsperspektiv.
Rullande lager
Pandemin visade på riskerna med leverantörskedjor som var beroende av just-in-time-leveranser och rullande lager. Om produktionen blir stående på grund av karantänsregler, containerbrist, råvarubrist eller ett stopp i Suez-kanalen blir kostnaderna höga. Mycket av den inflation vi upplevt de senaste åren handlar om just detta. Prisökningarna handlar inte bara om olja och gas.
Ett annat bakslag för globaliseringen handlar om den arbetsmarknadsnationalism som vi ser växa sig allt starkare där murar sätts upp mot arbetstagare från andra länder. Och som speglas i den nya regeringens överenskommelse med Sverigedemokraterna. I Tidöavtalet söker man begränsa arbetskraftsinvandringen genom att reglera lönerna. Arbetskraftsinvandrarna ska inte få tjäna mindre än den svenska medianlönen.
Arbetskraftsinvandring är i grunden något positivt och något som är bra både för arbetsgivare som kan rekrytera från ett större utbud av arbetstagare och för arbetstagare som får möjlighet att arbeta i andra länder. Det senare kan i en del fall handla om en anständig lön eller att komma ifrån arbetslöshet, men också om att få kompetensutvecklas. För företag som har verksamhet i hela världen har dessutom mångkulturell eller global kompetens länge varit viktig. Om du ska sälja till en annan kultur underlättar det om du förstår den.
För företag som har verksamhet i hela världen har dessutom mångkulturell eller global kompetens länge varit viktig
Efter att dörrarna öppnades för mer arbetskraftsinvandring 2008 varnade utvärderingar för att ökningen framför allt gick till yrken där det inte fanns brist på arbetskraft. Men en analys visar att arbetskraftsinvandringen matchar arbetsmarknadens behov bättre än någonsin tidigare. Mer än 90 procent av de arbetstillstånd Arbetsförmedlingen har yrkesprognos för går till bristyrken – mindre än fem procent till yrken utan brist på arbetskraft. Reformen 2008 kan inte ses som annat än en framgång. Analysen visar också att arbetsgivare är bättre än myndigheter på att bedöma behoven på arbetsmarknaden.
Arbetsmarknadsnationalismen är en konsekvens av ett samhällsklimat där människor från andra länder allt oftare beskrivits som en kostnad och inte som en tillgång. Och visst – en migration där människor inte kommer in i samhället eller får arbeta – är dyr och skapar sociala spänningar. Men det är inget skäl till att bygga murar. I stället måste vi bli bättre på att bryta utanförskap och få in människor i arbete.
Helt fel väg
Det är viktigt att komma åt arbetslivskriminaliteten och utnyttjandet av människor. Samtidigt är det helt fel väg att gå att generellt motverka arbetskraftsinvandring. Det som behövs är ett ökat samarbete mellan parterna på arbetsmarknaden och insatser från berörda myndigheter. Kraven i Tidöavtalet kommer innebära problem för framför allt små- och medelstora företag, men inte att ha någon effekt på oseriösa arbetsgivare.
Om svenska företag – eller för den delen regioner och kommuner – inte kan rekrytera så kommer de heller inte att kunna utvecklas. Konsekvensen av det blir mindre framgångsrika företag, färre jobb och ett lägre välstånd. Många svenska företag i tillväxtbranscher men även exempelvis vård- och omsorgssektorn är i dag helt beroende av utländsk arbetskraft. Demografiska förutsättningar gör att vi behöver satsa på kompetensutveckling och livslångt lärande samtidigt som vi slår vakt om möjligheten att rekrytera från utlandet.
Vi ska vara glada över att Sverige är ett attraktivt land dit människor vill komma. Och vi ska vara glada över att svenska företag går så bra att de behöver rekrytera människor från hela världen. Det är något som vi ska underlätta, inte försvåra.
Ann-Therése Enarsson, vd Futurion
Carl Melin, forskningsledare Futurion