Vidareutbildning. Vi behöver ett miljonprogram för kunskap, men vuxnas lärande får för den skull inte bara bli en integrationsåtgärd. Många fler än nyanlända är i behov av kompetensutveckling, skriver debattörerna.
Vidareutbildning. Vi behöver ett miljonprogram för kunskap, men vuxnas lärande får för den skull inte bara bli en integrationsåtgärd. Många fler än nyanlända är i behov av kompetensutveckling, skriver debattörerna.

Vi behöver ett miljonprogram för kunskap

Det finns ett enormt gap mellan den kompetens som efterfrågas och den som finns bland de som i dag är arbetslösa. Samtidigt väntas antalet låg- och medelkvalificerade jobb minska med närmare en halv miljon fram till 2025, medan marknaden för högkvalificerade jobb växer starkt. För att motverka ett gigantiskt utanförskap krävs nu massiva insatser för att öka kompetensen, inte minst bland alla nyanlända, skriver Nima Sanandaji, tekn dr och Li Jansson, Utbildningsföretagen.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Att klara sysselsättningen i en tid av hög invandring är svårare än någonsin, eftersom ökad automatisering samtidigt slår ut många enklare jobb. Nyliberala krav på att lägga ned välfärdsstaten och identitetspolitiska diskrimineringsutspel saknar verklighetsförankring. Vår nya bok visar att det snarare behövs kunskapsinvesteringar för att undvika att Sveriges enorma gap mellan kompetens som efterfrågas och den som finns bland arbetslösa ska omsättas i eskalerande social utanförskap.

Enligt den europeiska myndigheten Cedefop, kommer de lågkvalificerade jobben att minska med 133 000 i Sverige mellan 2014 och 2025. De medelkvalificerade minskar samtidigt med 339 000. Trots det förväntas arbetsmarknaden växa, då 760 000 högkvalificerade jobb tillkommer.

ANNONS

Denna starkt förändrade arbetsmarknad präglas samtidigt av en hög invandring. Hälften av de nyanlända har högst förgymnasial utbildning. Under 2015 kommer närmare 290 000 kortutbildade utlandsfödda vara utan arbete i Sverige.

Tyvärr präglas integrationsdebatten av alltför ideologiska förslag, som ofta bortser ifrån behovet att satsa på kompetensinvesteringar. Från nyliberalt håll är svaret på integration att kraftigt minska, eller helt avskaffa, välfärdssystemen. Ett sådant radikalt skifte är långtifrån oproblematiskt att genomföra.

I en modern ekonomi kräver även enklare jobb specifik yrkesutbildning. De kortutbildade måste också ha grundläggande språk- och matematikkunskaper. Det är orealistiskt att någon annan än staten kommer att finansiera sådan utbildning.

Onyanserat

Att skylla hela utmaningen på diskriminering – som delar av den ideologiska vänstern och även statsministern har gjort – är inte heller nyanserat. Visst finns etnisk diskriminering. Men när det är bristande yrkeskunskaper som leder till att invandrare inte får arbete hjälper det inte med att förbättra attityder.

Den enkla sanningen är att vi behöver ett miljonprogram för kunskap.

För det första behövs stärkta avskrivningsmöjligheter för utbildningsköp. I dag betraktas inte företags kunskapsinvesteringar likvärdigt med företagens investeringar i maskiner. Jämfört med andra länder är det svårare för svenska företag att köpa utbildning till anställda.

Att underlätta utbildningsköp avlastar offentlig vuxenutbildning. Allt fler företag köper språkutbildning för att Svenska för invandrare är långsamt och inte alltid motsvarar företags behov.

ANNONS

För det andra – vuxenutbildningen måste byggas ut på ett kostnadseffektivt sätt. I Nacka går 87 procent vidare till arbete eller fortsatta studier efter yrkesvux. Utbildningen tillhandahålls i ett valfrihetssystem där leverantörerna – allt från utbildningsföretag till ABF – följs upp efter resultat. Med en nationell komvux-peng kan motsvarande system införas i hela landet.

Inspiration kan även hämtas från företaget Astar som erbjuder en kombination av svenska för invandrare och restaurangutbildning i Malmö. Deltagarna får extra uppmuntran att lära sig språket då det är direkt kopplat till ett framtida yrke.

Inte bara integration

För det tredje – vuxnas lärande får inte bara bli en integrationsåtgärd. Män i industrin drabbas särskilt hårt av automatisering. De får samtidigt minst kompetensutveckling. Här kan Tysklands skräddarsydda, offentligt finansierade, utbildning för kortutbildade arbetare på deras arbetsplatser inspirera.

Automatisering och migration förändrar svensk arbetsmarknad. Med realistiska och verklighetsförankrade utbildningssatsningar kan vi vända utanförskap till innanförskap och samtidigt stärka svensk konkurrenskraft.

Nima Sanandaji

tekn dr och författare av ”Miljonprogram för kunskap”

Li Jansson

branschansvarig Utbildningsföretagen

ANNONS