Hållbarhet och klimat är livsviktigt. Vi måste bli ännu mer hållbara och ännu mer klimatsmarta. Som svensk lantbrukare har vi ett stort ansvar och vi tar också ett stort ansvar. Men från en dag till en annan har intresseorganisationen Världsnaturfonden, WWF, gått ut och gett rödljus till min djuruppfödning i sin nya Köttguide. Just nu känner jag att det är väldigt långt från utsikten från mitt fönster i Fliseryd i Småland till WWF:s tjänstemän i Stockholm.
WWF är en viktig organisation, en organisation som behövs för att rädda djur och miljö runt om på vår planet. Men i deras angrepp på oss svenska bönder har de gått för långt. De har utgått från gamla och framför allt utländska studier. Studier som inte går att överföra på svenska gårdar. Precis som alltid när det gäller studier och forskare så står ofta ord mot ord. Så också i detta fall. Men vad som står klart är att ingen från WWF har kontaktat någon av oss svenska bönder eller vår branschorganisation innan deras beslut att rödlista. De har, vilket gör det hela ännu mer förbryllande, heller inte besökt någon av våra gårdar.
Vill köpa svenskt
I en studie som Ipsos har gjort (2021) framkommer det att 87 procent av svenskarna vill köpa mat från svenska gårdar och bönder. Konsumenterna kan känna sig trygga med den mat vi tar fram. Och jag är stolt över mitt och andra kycklingbönders jobb.
LÄS MER:Minskning av metanutsläpp nödvändigt för klimatmål
Det första, och viktigaste av allt, är klimatet. Planeten kan inte vänta. Och om du väljer att äta kött är svensk kyckling det mest klimatsmarta valet. Vår koldioxidbelastning är i dag 2,6 kilo koldioxidekvivalenter per kilo benfritt kött. Detta framkommer i det statliga forskningsinstitutet RISE klimatdatabas för livsmedel från 2020, dock baserad på gammal data. WWF hävdar nu att de har utgått ifrån en ny modell, en modell där vi i så fall hamnar något högre. Men även i den nya modellen är kyckling ett klimatsmart val.
Det andra angreppet mot oss handlar om djurvälfärd. Här har WWF kort och gott fel. Mina och andra bönders kycklingar mår bra under tiden de föds upp. WWF påstår att kycklingarna växer för snabbt och att de har problem med benhälsan. De bygger sina påståenden på gamla svenska studier från 2007 och en dansk studie.
Nya tider
För 20 år sedan fanns det problem med benhälsan även hos svenska kycklingar. Så ser det inte ut i dag. Djurvälfärd och därmed även benhälsa kan till stor del påverkas i positiv riktning genom avel, god skötsel och rätt foder. En nygjord svensk studie, som precis lämnats in till Jordbruksverket, bekräftar att djurvälfärden är mycket bra. I studien analyseras bland annat djurvälfärden och den så kallade benhälsan enligt ”Welfare Quality-protokollet” för fjäderfä, som tagits fram av bland annat Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
Det bästa kvittot på att djurhälsan är mycket god är att vi använder mycket litet antibiotika i vår svenska uppfödning (0,3 procent av flockarna behandlade 2020). Här ligger vi bland de bästa i världen. En hög användning av antibiotika används för att kamouflera dålig djurhållning. Enligt WHO är en av våra största hälsoutmaningar just resistensen mot antibiotika.
LÄS MER:Gräshoppa tillåts som livsmedel
Det tredje som behöver lyftas som WWF inte nämner, är vikten av att ha ett svenskt jordbruk. Vi har under de senaste åren genomfört en helt ny hållbarhetsanalys på gårdsnivå bland alla våra bönder. Vi har utgått från åtta av FN:s globala hållbarhetsmål som är relevanta för svensk kyckling. Resultatet visar att majoriteten av bönderna har eget kretslopp, bidrar till den biologiska mångfalden och hjälper till att hålla landsbygden levande. Våra djur äter till största delen svenskt spannmål, den soja som används är GMO-fri och certifierad, och självklart använder vi inte något fiskmjöl.
Jag jobbar hela tiden med att bli ännu mer klimatsmart, utveckla djurvälfärden och förbättra den biologiska mångfalden.
WWF är en intresse- och medlemsorganisation som vill väcka debatt. I det här fallet har de hamnat snett. Jag har precis skrivit ett brev till deras generalsekreterare Gustaf Lind och bjudit in honom och hans kollegor till min gård här i Småland. En gård som har funnits i min släkt i generationer och som jag hoppas att mina barn tar över i nästa generation. Jag tänker att jag är en förvaltare, inte ägare.
LÄS MER:One Planet Plate: rädda klimatet via din tallrik
Jag jobbar hela tiden med att bli ännu mer klimatsmart, utveckla djurvälfärden och förbättra den biologiska mångfalden. Det gör jag för min familj, mina djur och vår planets skull. Och inte minst för att kunna sätta bra och nyttig mat på bordet åt svenska folket.
Jenny Andersson, lantbrukare och ordförande i branschorganisationen Svensk fågel
LÄS MER:WWF: Undvik svensk kyckling
LÄS MER:Svensk fågel slår ifrån sig kritik om kyckling
