Undernäringen ökar framför allt i Afrika, där enligt FAO cirka 278 miljoner, var femte invånare, var drabbade 2021. Störst blir matbristen vid snabb folkökning. Vi hjälper ingen genom att tiga om problemen som skapas av Afrikas fortsatt höga födelsetal (4,3) och allt större population, från i dag 1,4 miljarder till beräknade 3,9 år 2100, enligt FN:s senaste prognos, skriver debattörerna.
Undernäringen ökar framför allt i Afrika, där enligt FAO cirka 278 miljoner, var femte invånare, var drabbade 2021. Störst blir matbristen vid snabb folkökning. Vi hjälper ingen genom att tiga om problemen som skapas av Afrikas fortsatt höga födelsetal (4,3) och allt större population, från i dag 1,4 miljarder till beräknade 3,9 år 2100, enligt FN:s senaste prognos, skriver debattörerna. Bild: Mostphotos

Varför tiger public service om folkökningens destruktiva sidor?

Världens folkökning leder till snabbare klimatändring, födo-, vatten- och annan resursbrist, minskad biodiversitet och utrotning av arter, ökning av pandemier, konflikter och migration. Public service bör informera om populationsstorlekens roll i dessa negativa trender, skriver bland andra Malte Andersson, professor emeritus i ekologi.

ANNONS
|

Jordens befolkning passerade enligt FN 8 miljarder 15 november, till följd av bättre föda, hälsa, utbildning och andra framsteg. Passagen beskrevs i Ekot (P1) som en milstolpe för mänskligheten. Inslaget slutade glättigt: ”Vi måste ju öka för att kunna utvecklas. Keep it up Earth, ha ha ha”.

Även morgonekot samma dag behandlade ämnet lugnande, med hjälp av chefen för UNFPA, som menade att 8 miljarder människor inte ger skäl till oro. Vetenskapspodden i P1 nämnde de 8 miljarderna i samband med FN:s nyss avslutade klimatkonferens COP27, utan att problematisera tillväxten, bara utsläppen.

Missförstå oss inte: Vi som tillhör världens rika har hittills varit den främsta mänskliga orsaken till klimatförändringen. Vi måste minska vår materiella konsumtion och snarast skifta till fossilfri energi.

ANNONS

Viktig orsak

Men inte bara hög konsumtion per person ligger bakom klimatkrisen. En annan lika viktig orsak är folkökningen. Dess destruktiva följder klargörs däremot sällan av SR och SVT. Varför? Folkökningens viktiga roll i förändring av klimatet är tydlig. IPCC:s rapport 2014 beskrev den som en av de två viktigaste orsakerna till växande CO2-utsläpp. Även i årets IPCC-rapport skriver forskarna: ”Globally, GDP per capita and population growth remained the strongest drivers of CO2 emissions from fossil fuel combustion in the last decade”.

SR och SVT är tyvärr inte ensamma om att förtiga populationstillväxtens destruktiva effekter, de undviks som regel av politiska och religiösa ledare. Symptomatiskt är att folkökningens roll i klimatändringen uteslöts i ”Summary for Policymakers” för IPCC:s senaste rapport, i gemensamt beslut av regeringarnas representanter och forskarna. Och FN:s generalsekreterare Guterrez är hoppfull: ”8 billion people means 8 billion opportunities to live dignified and fulfilled lives”. Han nämnde inte att de flesta av dessa möjligheter inte kan förverkligas på grund av snabb folkökning och växande undernäring. Den växande populationen kräver alltmer av jordens krympande natur för odling och matproduktion, ett växande hot mot många ekosystem och arter, vilket borde beaktas i pågående COP15 i Montreal.

Och kampen om begränsade resurser har i alla tider lett till geopolitisk instabilitet och våld

Vad ligger bakom tystnaden i SR och SVT? Folkökningen är i själva verket en av de starkaste orsakerna till biosfärens dystra utveckling. Och antalet hungrande människor minskar inte. Tvärtom visar FAO (2022) att antalet undernärda åter började öka från 2014, och sedan 2017 ökar även andelen hungrande. Matproduktionen håller inte jämna steg med folkökningen i vissa länder, vilket redan den gröna revolutionens innovatör, nobelpristagaren Norman Borlaug, varnade för. Och kampen om begränsade resurser har i alla tider lett till geopolitisk instabilitet och våld.

ANNONS

Undernäringen ökar framför allt i Afrika, där enligt FAO cirka 278 miljoner, var femte invånare, var drabbade 2021. Störst blir matbristen vid snabb folkökning. Vi hjälper ingen genom att tiga om problemen som skapas av Afrikas fortsatt höga födelsetal (4,3) och allt större population, från i dag 1,4 miljarder till beräknade 3,9 år 2100, enligt FN:s senaste prognos. Ökningen bromsar utvecklingen i många afrikanska länder då resurserna går åt för fler bostäder, skolor, hälsovård, odling, vägar och annan infrastruktur till ständigt fler människor.

Behöver bromsas

Vi behöver därför öka biståndet till frivillig familjeplanering, en gång hörnsten i vårt bistånd (1960 - 1995), samt till utbildning och andra åtgärder för kvinnors självbestämmande och hälsa. En ny utredning visar betydelsen av internationella program för familjeplanering. Folkökningen behöver bromsas så att inte ytterligare hundratals miljoner drabbas. Mer än 120 miljoner kvinnor per år får inte önskad hjälp för att begränsa barnantalet. Drygt 60 procent gör därför abort, ofta illegalt och farligt. Det skulle klokt bistånd kunna motverka.

Populationstillväxtens konsekvenser måste uppmärksammas i SR och SVT, viktiga skattebetalda informationskällor för allmänheten. Då vi passerade 8 miljarder beskrevs ökningen närmast som ett glatt jubileum. Public service, ge oss adekvat full information även om folkökningens destruktiva följder. Det är ni skyldiga oss, särskilt de generationer som i framtiden kommer att drabbas av konsekvenserna.

ANNONS

Malte Andersson, ekolog, professor emeritus, Göteborgs universitet

Johanna Deinum, docent, biofysikalisk kemi, Göteborgs universitet

Frank Götmark, professor i ekologi, Göteborgs universitet

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS