En läsare funderar över hur ordet regim används i GP och andra medier: ”Är det odemokratiska länder som styrs av regimer?” En följdfråga är om den här användningen av regim framgår i ordböckerna.
Svaret på den sista frågan är att det beror på vilken ordlista eller ordbok man tittar i. I den senaste upplagan av SAOL, Svenska Akademiens ordlista 2015, förses betydelsebeskrivningen ”styrelse, ledning; regering” med tillägget ”ofta nedsättande”. Det här tillägget fanns inte med i tidigare upplagor.
Ordböckerna ger mycket fylligare betydelsebeskrivningar än ordlistorna. I den senaste upplagan av Svensk ordbok (2009) står det så här: ”högsta styrelse för ett land, vanligen om både regering och politiskt system (ofta nedsättande om odemokratisk regering)”. Ordboken anger också att ordet används om ledning på lägre nivåer, till exempel ”regissörens stränga regim”.
Moderna ordböcker, till skillnad från äldre, skriver alltså att regim ofta används i nedsättande betydelse. Det kunde ha stått ”nästan alltid”. Denna nedsättande betydelse har naturligtvis vuxit fram ur användningen av ordet. Det är användningen av orden som efter hand fixeras i betydelsebeskrivningarna.
I dag kan man snabbt och enkelt undersöka språkanvändningen i stora material. Man använder sökverktyget Korp och Språkbankens stora textsamlingar, till exempel av tidningstext. Allt är fritt tillgängligt på nätet.
Först kan vi notera att ordet regim används 28 000 gånger i tidningstexterna, medan regering används 348 000 gånger. En speciell funktion i Korp kallas ordbild, och där kan man se vilka ord som är vanligast före och efter ett speciellt ord.
De vanligaste orden före regim är i fallande ordning: syrisk, iransk, totalitär, auktoritär, kommunistisk, irakisk, kinesisk, nordkoreansk, gammal, libysk, eritreansk och korrupt.
De vanligaste orden före regering är följande: borgerlig, socialdemokratisk, svensk, ny, brittisk, irakisk, rödgrön, amerikansk, tysk, dansk, fransk och grekisk.
Skillnaderna är uppenbara. Regering är det neutrala alternativet. Man skriver inte den svenska regimen, såvida man inte är ute i något speciellt syfte. En text med ordet regim kommer sedan ett par decennier inte längre att tolkas som neutralt skriven.
När, hur och i vilken omfattning värdeomdömen ska finnas i tidningstext är en annan fråga, men det är definitivt bra att veta att regim i dag är ett negativt värdeladdat ord.
Lars-Gunnar Andersson