Den 13 maj ska regeringens analysgrupp med riksdagspartierna rapportera sina resultat och det är mycket viktigt att de måste sträva efter största möjliga öppenhet.
Säkerhetspolitiska beslut får effekt över lång tid. Bedömningar behöver därför innefatta vad som kan ske på tio års sikt eller mer. Rysslands brutala krig mot Ukraina, hot mot Sverige, och oacceptabla krav när det gäller europeisk säkerhet står naturligtvis i fokus nu. Det gäller ändå att också analysera andra möjliga kriser. Sveriges handlingsfrihet med eller utan ett Natomedlemskap är en central fråga.
Vad som sker i USA och i EU:s medlemsstater har stor betydelse. Amerikanska statsvetare varnar för USA:s svaga demokrati och Donald Trump eller någon med liknande inställning kan vinna nästa presidentval. Analysgruppens bedömningar av detta behöver redovisas offentligt.
Mer stabilt
När det gäller EU ökar Tyskland sin försvarsbudget kraftigt och visar större intresse för Östersjöområdet än tidigare. Frankrike har redan stärkt sitt engagemang här och har en kraftfull försvarsmakt. Långsiktigt kan samarbetet med dessa två länder vara mer stabilt än att ensidigt förlita sig på USA. Samarbetet med europeiska länder kan ske på olika sätt, inklusive försvarssamarbetet inom EU som nu intensifieras. Vad som gynnar Sverige bäst på längre sikt bör redovisas.
Det mest allvarliga säkerhetshotet är ett storskaligt kärnvapenkrig. Möjligheterna att agera för kärnvapenkontroll blir mindre som Natomedlem, till exempel när det gäller att driva åtaganden om att länder inte ska bli först med att använda dem. Detta förtjänar en central plats i analysen.
En annan faktor är USA:s och övriga Natoländers egenintresse av att försvara svenskt territorium även utan att vi blir medlemmar. För att leva upp till sitt åtagande att försvara de baltiska länderna måste Nato se till att exempelvis Gotland inte hamnar under rysk kontroll. Liknande resonemang skulle även gälla försvaret av Finland om landet blev medlem men inte Sverige.
Självständiga bedömningar
Att vi skulle stå helt ensamma vid en kris är därför osannolikt. Däremot skulle inte den gemensamma planeringen för motåtgärder vara lika långtgående. Analysgruppen behöver visa att man gjort självständiga bedömningar av sådana scenarier, och inte bara utgått från vad USA säger i dag offentligt eller via diplomatiska kanaler. Det finns ett starkt intresse att få in Sverige i Nato. Detta kan även påverka vad USA säger nu jämfört med tidigare uttalanden av Joe Biden om vårt land som ”okränkbart territorium”.
Vad gäller Natobaser i Sverige är det inte givet att Sverige kan göra som Norge eller Danmark med ensidiga förbehåll. Situationen är annorlunda i dag och särskilt om Finland blir Natomedlem kan det finnas skäl för alliansen att ha permanent militär här. Detta kan även gälla kärnvapen. Analysgruppen behöver vara tydlig om önskvärdheten och möjligheterna till sådana förbehåll.
Effekterna av Natos ömsesidiga försvarsgarantier måste beskrivs öppet, både vilket skydd de egentligen ger jämfört med nuläget, och de reella möjligheterna att säga nej till svensk krigföring utomlands utan att vi själva blivit angripna. Sådant kan ske redan genom dagens samarbeten och kan vara rätt, men det är viktigt att den fulla dimensionen av att ingå i Natos försvarsplanering för snabb respons beskrivs. Att exempelvis sända svenska stridsflygplan i krig på andra sidan Östersjön skulle snabbt leda till motattacker mot vårt land.
Effekterna av Natos ömsesidiga försvarsgarantier måste beskrivs öppet, både vilket skydd de egentligen ger jämfört med nuläget, och de reella möjligheterna att säga nej till svensk krigföring utomlands utan att vi själva blivit angripna
När analysgruppens rapport lagts fram behövs tid för offentlig granskning och diskussion. Det är dessutom angeläget att beslutsunderlag dokumenteras – även det som måste vara hemligt. Regeringen fattar beslut kollektivt och det är ett demokratiskt grundkrav att i efterhand kunna granska om samtliga statsråd fått korrekt och heltäckande information.
Bäst från demokratisk synvinkel vore att vänta med ett beslut till i höst. Det skulle också ge det socialdemokratiska partiet möjlighet att låta en extrakongress besluta i en fråga där partiprogrammet är tydligt om den militära alliansfrihetens vikt.
Ett brådstörtat beslut om att söka Natomedlemskap kan få allvarliga återverkningar på tilltron till vårt demokratiska system, om inte de ansvariga gör allt som är möjligt för en allsidig diskussion.
Mats Engström, Författare och samhällsanalytiker, tidigare säkerhetspolitisk rådgivare (S)