Replik
6/2 När har en förälder förverkat rätten till sitt barn?
Fakta är att det är ungefär lika många mammor som pappor som har dödat sina egna barn i Sverige under de senaste åren, samt att våld i hemmet är ungefär jämnt fördelat mellan kvinnliga och manliga offer och förövare. Våld mot barn utövas ungefär lika ofta av en mamma som en pappa (Allmänna Barnhusets rapport Föräldraskap, våld och stöd, 2023).
Med det sagt, föräldrar med dokumenterad våldsproblematik mot sina barn ska givetvis inte ha obevakade umgängen.
I Stiftelsen Allmänna Barnhusets rapport framgår det att ungefär en fjärdedel av de föräldrar som svarat på deras undersökning har använt någon form av våld mot sitt barn. Det är en skrämmande hög siffra. Att som skribenterna kategoriskt kräva att de pappor som utövat våld inte ska ha något umgänge med sitt barn är verklighetsfrånvänt. Ska då också alla dessa mammor som utövat våld inte heller ha umgänge med sitt barn? Våld föder våld och i de fall där bägge föräldrarna utövat våld, ska då barnet inte ha umgänge med någon förälder? Viktigare är att förhindra att våldet över huvud taget äger rum.
Det krävs att skolan, socialtjänsten, polisen och de rättsvårdande myndigheterna samverkar för att klarlägga att våld förekommit
Uppgifter om våld ska tas på största allvar men uppgifterna behöver utredas. Ett rättssäkert samhälle baserar inte sina beslut uteslutande på vad som sägs utan på vad man rimligen kan tro att har hänt. Det krävs att skolan, socialtjänsten, polisen och de rättsvårdande myndigheterna samverkar för att klarlägga att våld förekommit. Det arbetet ska baseras på vetenskapliga metoder.
Barnet älskar sina föräldrar, också dem som utövar våld, och behöver dem bägge. Här måste barnets behov av båda sina föräldrar vägas mot risken att barnet utsätts för våld. Att barnet utsatts för våld betyder inte att det kommer att utsättas igen. Att rakt av förhindra barnets kontakt med en förälder som någon gång brukat våld skulle innebära att en fjärdedel av Sveriges föräldrar inte har umgänge med sitt barn. I stället behöver förövaren få hjälp med att inte utöva våld på nytt.
Mångfacetterad problematik
Känslomässiga upprop om att straffa de pappor som utövat våld undanröjer inte problemet. Problematiken är mera mångfacetterad än så. Inte minst samhällets oförmåga att hantera svåra vårdnadstvister orsakar mycket lidande och våld. Desperata föräldrar som mår dåligt och inte ser några lösningar gör desperata saker.
Det har under lång tid årligen satsats hundratals miljoner på mäns våld mot kvinnor men enligt oss har det inte lett till minskat våld. Varför då fortsätta med samma sak som redan prövats och inte haft någon effekt? Kanske dags att ta av skygglapparna och inse hur utbrett våldet faktiskt är, att det inte är en fråga om kön, att samhällets hantering av familjens situation vid en separation måste reformeras och att de föräldrar och barn som är i riskzonen måste få kvalificerad hjälp före våldet eskalerar.
Matts Hertsberg, ordförande Vårdnad Boende Umgänge i Sverige
Sverker Sikström, professor kognitiv psykologi vid Lunds universitet