Att vårda en sjuk människa är förmodligen det mest humana man kan göra, men samtidigt är vården idag så specialiserad att patienten blir ett objekt, till exempel en tumör, istället för ett subjekt, en människa med en tumör. Kan dessa synsätt kombineras? Vård är ju inte bara ett medicinskt, naturvetenskapligt projekt utan måste också vara ett humanistiskt, moraliskt projekt. Det mänskliga livet är skört och aldrig så skört som när man hamnar i en sjukhussäng. Då vill man inte bli betraktad som ett vårdobjekt, utan som en människa. Varje människa är unik och kan inte enbart betraktas som en kropp med anatomiska fel på kroppens funktioner. Patienten är mer än sin sjukdom.
Den sjuke är samma människa
Vården behöver personcentreras och byggas på mötet mellan sjukvården och patienten. I denna situation måste man inse, att varje möte med vården innebär för patienten ett underläge, eftersom patienten är orolig, sårbar, ömtålig och rädd för att vara för påstridig. För att bygga en tillitsfull relation måste vården ha tid med den sjuke. Om mötet mellan vården och den sjuke ska bli ett bra möte, beror naturligtvis på hur detta upplevs av den sjuke. I många fall väller sjukhusmaskineriet över den sjuke i form av ständigt nya skepnader, nya ansikten, nya besked, motstridiga besked och bristfälliga rutiner.
Man måste komma ihåg att den sjuke fortfarande är samma människa som sjuk som hon var som frisk, hon har samma behov av respekt och delaktighet.
Patienten måsta betraktas både ur ett medicinskt/specialistperspektiv och ur ett mänskligt/humanistiskt perspektiv. Dessa perspektiv måste balanseras och bindas ihop, inte specialisering och humanism utan specialisering med humanism. Vården blir då inte bara bättre och effektivare utan även billigare.
Minskade vårdkostnader
Forskningscentrat Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet – GPCC, dit vi alla är kopplade som patient- och närståenderepresentanter, visar på fördelarna om man bygger ett partnerskap mellan två experter, den sjuke och vården. Då kan man uppnå minskat lidande, minskade medicinska komplikationer, halvering av antal liggsår, minskad användning av smärtlindring. Man har till och med visat att vårdkostnaderna kan minska med upp till 40 procent.
Ett antal svenska landsting och regioner tar nu steget för att ställa om hela eller delar av sin hälso- och sjukvård till att bli personcentrerad. Västra Götalandsregionen, Skåne, Jönköping, Sörmland, Blekinge, Norrbotten, Gotland och nu senast Dalarna blir nu pionjärer i arbetet för en humanare vård.
Hans-Inge Persson
författare, samhällsdebattör, samt medverkar i
verksamhetsutveckling
Mikaela Javinger
föreläsare, skribent, samt psykiatridebattör
Håkan Hedman
förbundsordförande Njurförbundet