När familjers inkomster går förlorade och skolor stänger får barnen betala det högsta priset. Det är hög tid för politiker och företag att agera resolut för att hantera det växande barnarbetet.
På kakaoodlingar i Elfenbenskusten, på tegelbruk i Nepal, i guldgruvor i Uganda eller på bomullsodlingar i Indien – runt om i världen arbetar barn på ett sätt som hindrar deras skolgång eller skadar deras hälsa. Enligt den rapport som ILO och Unicef publicerade i veckan har barnarbete ökat med åtta miljoner barn sedan 2016. Och av de 160 miljoner barn som är fast i barnarbete världen över är närmare hälften involverade i farligt arbete.
Global försörjningskris
Coronapandemin har inte bara inneburit en hälsokris, utan också en global försörjningskris. Antalet människor som lever i extrem fattigdom har ökat med omkring 120 miljoner sedan pandemin startade. Vid slutet av året kommer uppskattningsvis ytterligare 30 miljoner barn och vuxna leva i extrem fattigdom.
FN har uppmanat det internationella samfundet att kraftsamla under 2021 för att kunna nå målet om att avskaffa alla former av barnarbete senast år 2025. Vi kan i dag – på den internationella dagen mot barnarbete – konstatera att det målet framstår som närmast ogörligt om inte stora kraftansträngningar görs. Nu måste företag och politiker ta frågan om barnarbete på större allvar för att skydda de miljontals barn som riskerar sin hälsa, skolgång och säkerhet – och på sikt möjligheten till ett drägligt liv.
I en värld där fyra miljarder människor lever i länder utan trygghetssystem behövs internationellt samarbete för att underlätta införandet av sociala skyddssystem och förbättra barns möjligheter till utbildning. Men det går inte att överskatta betydelsen av den globala handeln.
Varor och tjänster för över 230 000 miljarder kronor exporterades globalt 2019. Det innebär att regelverken som styr världshandeln får en mycket stor betydelse för möjligheten att skapa en hållbar värld. Ska vi lyckas med FN:s globala mål för hållbar utveckling måste politiken säkerställa att företags verksamhet inte leder till negativ påverkan på mänskliga rättigheter eller miljö. Företagen behöver tydliga regler och ramverk för att veta vad som gäller och vad som förväntas av dem.
Saknas effektiv lagstiftning
Fortfarande saknas en svensk och europeisk lag som håller företag ansvariga för människorättskränkningar och miljöförstörelse. Därför är det glädjande att EU-kommissionen håller på att utarbeta ett sådant förslag.
Nu behöver regering, riksdag och svenska EU-parlamentariker agera så att lagen blir det verktyg för en inkluderande hållbar utveckling som krävs för att göra skillnad i länder med utbredd fattigdom. Lagen behöver gälla alla företag som agerar på den europeiska marknaden och omfatta ansvar för hela värdekedjan, inom och utom EU.
Det bör vara obligatoriskt för företag att genomföra riskanalyser om mänskliga rättigheter och miljö och låta de människor som berörs av verksamheten komma till tals. Företagen bör dessutom visa vad de gör för att möta och hantera dessa risker. Barn och vuxna som har drabbats negativt av ett företags verksamhet ska kunna få tillgång till prövning i domstol och gottgörelse för den skada de lidit.
Ohållbart låga löner i de globala leverantörskedjorna är en central orsak till att det fortfarande finns hundratals miljoner barn som arbetar på ett sätt som är skadligt för dem och påverkar deras skolgång negativt. Vi uppmanar företag att ta ansvar genom att bygga robusta system och införa effektiva skyddsmekanismer för att identifiera risker för barnarbete och andra kränkningar av mänskliga rättigheter.
Ansvaret för mänskliga rättigheter får inte bara skjutas vidare till aktörer i början av de globala leverantörskedjorna.
Ansvaret för mänskliga rättigheter får inte bara skjutas vidare till aktörer i början av de globala leverantörskedjorna. Företagen bör säkerställa en inköpspraxis som gör det möjligt för underleverantörer att respektera mänskliga rättigheter och ta miljöhänsyn.
En hållbar världshandel är en förutsättning om vi ska ha en chans att utrota barnarbetet till år 2025. Inom våra organisationer kraftsamlar vi för att målet ska gå att uppnå – vi räknar med att företag och politiker gör detsamma.
Helena Thybell, generalsekreterare, Rädda Barnen
Hewan Temesghen, generalsekreterare Fairtrade Sverige