Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Med Trafikverkets uppdaterade investeringskostnader blir visionen om fler tåg genom Västlänken är en illusion. Även om mer pengar kommer under 2030-talet så räcker det bara till en bråkdel av den planerade utbyggnaden, skriver Henrik Munck (D) och Peter Danielsson (D). Bild: Arkivbild: Stefan Berg

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Västlänkens kringkostnader skenar – 185 miljarder saknas

Trafikverkets chockerande prislapp på närmare 190 miljarder kronor visar att det planerade järnvägssystemet kring Västlänken är ett luftslott utan verklighetsförankring. Dessa oseriösa planer hindrar andra trafikåtgärder som är helt avgörande för Göteborgs fortsatta utveckling och välstånd. Misskötseln av trafikplaneringen är stötande och de ansvariga som skadar vår stad måste nu ställas till svars, skriver Henrik Munck (D) och Peter Danielsson (D).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

"Skapar plats för fler tåg". Så beskrivs korta fakta om Västlänken på Trafikverkets hemsida. Längre ner på sidan finns mer utförlig text med de avgörande orden ”... järnvägssystemet i regionen har nått gränsen och kan inte hantera mer tågtrafik idag.” I klartext betyder det att utan omfattande investeringar i järnvägsbanorna in mot Göteborg så faller det uttalade syftet med Västlänken.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Debatten om det blir fler tåg med Västlänken eller inte har pågått under lång tid. Förespråkarna har hänvisat till strategidokumentet Målbild Tåg 2035 som beskriver en utbyggnad till två- eller fyrspår i järnvägsstråken in mot Göteborg. Denna plan togs fram av den ansvariga myndigheten för kollektivtrafik, Västra Götalandsregionen, tillsammans med Trafikverket. Vid fastställandet av planen år 2013 uppskattades investeringskostnaderna till cirka 45 miljarder kronor.

Sanslös siffra

Uppdaterade investeringskostnader presenterades i förra veckan för regionens ledande politiker, och nu pekar kalkylen på upp till 190 miljarder kronor. En alldeles sanslös siffra, inte minst med tanke på att den nationella infrastrukturbudgeten bara innehåller sammanlagt cirka fem miljarder kronor för de utpekade projekten från i dag och ända fram till år 2029. Om denna investeringstakt fortsätter så kommer Målbild 2035 för järnvägsutbyggnaden att vara genomförd om ytterligare 370 år, det vill säga omkring år 2 400.

De ledande politikernas reaktion på den nya informationen var ”nu gäller det att vi håller ihop”

De ledande politikernas reaktion på den nya informationen var ”nu gäller det att vi håller ihop”. Men nu uppstår omfattande konsekvenser som någon måste ta ansvar för.

Klimatpåverkan från Västlänken blir katastrofalt negativ då byggets stora utsläpp inte kommer att kunna räknas hem av fler tåg i framtiden.

När järnvägsutbyggnaden till Borås skjuts in i framtiden så behövs i stället utökad busstrafik. Men bussarna får inte plats på Korsvägen som nu ska byggas om för 860 miljoner kronor. Västtrafik planerar därför nu för att regionbussarna från Landvetter/Borås ska tas bort från Korsvägen och i stället stanna vid Lisebergsstationen/E6.

Resenärer flyttas till Lisebergsstationen

Den spruckna visionen kring Västlänken gör att många resenärer flyttas från Korsvägen ut till Lisebergsstationen i stället. Detta är absurt då ”att utveckla Korsvägen som en knutpunkt” också är ett av huvudargumenten för Västlänken. Västlänken kommer alltså ge resenärer från Kungsbacka längre restider, och resenärer från Landvetter/Borås får sämre bytesmöjligheter under överskådlig framtid.

Att nyheten om de 190 miljarderna släpps alldeles efter att rättsprocesserna kring Västlänken är avslutade är anmärkningsvärt. För utan den utlovade utbyggnaden för ökad tågtrafik skulle Västlänken aldrig fått tillstånd att byggas.

Visionen om fler tåg genom Västlänken är alltså en illusion, och den oseriösa planeringen har skapat ett djupt sår i Göteborg. Vi har sett flera ansvariga politiker komma och gå, och nya partier har skapats.

Att nyheten om de 190 miljarderna släpps alldeles efter att rättsprocesserna kring Västlänken är avslutade är anmärkningsvärt. För utan den utlovade utbyggnaden för ökad tågtrafik skulle Västlänken aldrig fått tillstånd att byggas.

Att släppa informationen, som givetvis funnits länge, först nu är också ett hån mot den stora majoritet av göteborgare som är emot projektet.

Västlänken omöjlig att genomföra

Nu vet vi att den samlade planen kring Västlänken är omöjlig att genomföra. Därför behövs ett totalt omtag för kollektivtrafikplaneringen i Göteborgsregionen. Planerna måste anpassas till rimliga kostnadsnivåer med exempelvis mer av kostnadseffektiva satsningar på längre tåg och förbättringar av existerande banor, och mindre av helt nya (och dyra) järnvägsstråk.

För kollektivtrafiken inom Göteborg bär politiker och ledande tjänstemän ansvar för haveriet med fyrdubblad kostnad för linbanan. Detta projekt måste stoppas och ersättas med satsningar på buss-, båt- och spårvägstrafiken. Haveriet med linbanan innebar tre förlorade år för vettig kollektivtrafikplanering inom Göteborg. Haveriet med Västlänken och det tillhörande tågsystemet har inneburit mer än tio förlorade år för vår regions utveckling, jämfört med om man hade valt en realistisk väg från början.

Skäl att bli riktigt orolig

Oavsett om man är miljövän, näringslivsvän eller bara vän av en väl fungerande stad så kan man nu bli riktigt orolig. Orolig för Göteborgs fortsatta utveckling och välstånd. Demografin gör att ”färre behöver försörja fler” och välfärden står inför stora utmaningar. Varje skattekrona måste vägas mot olika behov och nyttor.

Misskötseln av infrastrukturplaneringen måste därför nu betraktas som samhällsfarlig.

Misskötseln av infrastrukturplaneringen måste därför nu betraktas som samhällsfarlig. Våra gemensamma tillgångar och möjligheter för framtiden spelas bort av en mindre grupp av ledande politiker och höga tjänstemän. Denna styrande grupp av makthavare accepterar vare sig kritik eller tankar om alternativa lösningar.

Debatten om det misslyckade projektet Västlänken kan därmed summeras med att det saknas 185 miljarder kronor och nu måste de ansvariga ställas till svars. De måste ställas till svars för att de har satt demokratin ur spel med falska skönmålningar.

För linbanehaveriet tar kommunen nu in extern hjälp för att reda ut hur planeringen kunde gå så fel. En liknande krismedvetenhet och extern hjälp behövs för att reda ut den havererade järnvägsplaneringen. Det vore ett första steg i ansvarstagande från Trafikverket och övriga parter som bär stort ansvar.

Henrik Munck (D)

kommunalråd, ledamot i trafiknämnden, Göteborg

Peter Danielsson (D)

ledamot i miljö- och klimatnämnden, Göteborg