Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

För många av oss är det en glädje att kunna få varor direkt till dörren, men för vissa blir de snabba köpen ett problem, skriver Jacob Lundblad.  Bild: Jessica Gow/TT
För många av oss är det en glädje att kunna få varor direkt till dörren, men för vissa blir de snabba köpen ett problem, skriver Jacob Lundblad. Bild: Jessica Gow/TT

Vänta inte mer – inför ett nationellt skuldregister

Bankerna behöver ett system som visar tillförlitlig information om kundernas kredithistorik och möjlighet att betala tillbaka. Så är inte fallet i dag och det leder till allvarliga konsekvenser: fler människor skuldsätter sig och oseriösa aktörer tar sig in på lånemarknaden, skriver Jacob Lundblad, Nordax bank.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Pandemin har haft en enorm inverkan på hur svenska hushåll konsumerar och kanske allra tydligast är skiftet till att handla online. Enligt Svensk Handel genomförde 78 procent av svenskarna något typ av köp online varje månad under 2020. För många av oss är det en glädje att kunna få varor direkt till dörren, men för vissa blir de snabba köpen ett problem.

Kronofogden gick nyligen ut och varnade för den ökning av ärenden kopplade till kreditskulder de ser hos dem, ärenden som ofta tagit vägen från shoppingsajten, till inkasso, för att till slut hamna hos Kronofogden. Ökningen på det skuldberg som den snabba kreditshoppingen bidrar med till Kronofogden är i snitt 194 miljoner kronor. Per månad. Smidiga köp online och lån som kan uppfylla drömmar är i grunden positivt, men det måste gå till de konsumenter som har en god möjlighet att betala tillbaka – och så ser det inte ut idag.

Luckor i kreditupplysning

Som bank har vi ett stort ansvar att inte bidra till problemet, och då är det viktigt att de kreditupplysningsföretagen som vi samarbetar med kan ge en så gedigen bakgrund av våra kunders situation som möjligt. Dock finns det i dagsläget inget krav på att kreditgivaren måste rapportera in all utlåning vilket leder till informationsluckor hos kreditupplysningsföretagen. Luckor som i sin tur kan skapa en snabb och skenande skuldsättning hos låntagare. Faktum är att det är endast i vissa fall som uppgifter om kreditmissbruk lagras och lämnas ut, något som i förlängningen skapar problem för såväl individen, samhället i stort och banker.

För det första ska krediten ha lämnats av ett företag som står under Finansinspektionens tillsyn (främst banker och kreditmarknadsbolag). För det andra ska kredittagaren i avsevärd utsträckning ha överskridit gällande kreditgräns eller på något annat sätt allvarligt missbrukat krediten till den grad att kreditavtalet sagts upp.

Men många av de som hamnat i en negativ skuldspiral har ännu inte kommit så långt. För att bankerna inte ska ge ut lån och krediter till dem som har en väldigt liten chans att kunna betala tillbaka i tid, behöver informationen om hur varje ansökandes kreditbakgrund och betalningsmöjligheter ser ut bli mer omfattande. Som systemet är upplagt i dag så är risken att en kreditgivare, trots egna gedigna bedömningar, kan missa avgörande information.

Få en samlad bild

Som bank är det självklart en del av affären att låna ut pengar, men det är lika viktigt för oss att de som blir beviljade lån har reella möjligheter att betala tillbaka. Vi, och många av våra branschkollegor, gör vårt bästa i att bedöma en kunds förmåga att inte hamna i en skuldfälla – men förutsättningar behöver förbättras. Vi vill ta vårt ansvar, och politiken måste ge oss möjligheter att göra just det.

Därför vill vi att det införs ett nationellt skuldregister. Med ett nationellt skuldregister skulle varje privatpersons kreditsituation finnas samlat på ett och samma ställe för alla kreditupplysningsföretag, vilket skulle innebära att alla kreditgivare skulle få samma samlade bild vid bedömningar om en konsuments betalningsförmåga vid en låneansökan. Det låter ganska självklart, men det är inte så det fungerar i dag, och det är ett problem.

Detta skulle underlätta för alla seriösa aktörer som agerar på lånemarknaden, och försvåra för det fåtal oseriösa aktörer som har som affärsidé att ge ut lån till människor som inte kan betala tillbaka. Det är något jag tror de flesta välkomnar.

Ingen tidsram för utredning

Idén om ett nationellt skuldregister har legat på bordet tidigare, både inom branschen och bland beslutsfattare. Det finns onekligen ett intresse från branschen att förbättra för låntagarna. Hos politiken har det varit något tystare men efter Finansinspektionens förslag om att frågan borde utredas, flaggade tidigare finansmarknadsminister Per Bolund för att en utredning är på gång. Men det fanns ingen tidsram för varken utredningen eller ett eventuellt införande av ett skuldregister.

Som systemet är upplagt i dag så är risken att en kreditgivare, trots egna gedigna bedömningar, kan missa avgörande information.

Vi anser att den här frågan är för viktig och avgörande för konsumenter och samhällets ekonomiska välmående för att skjutas på och därför bör Sveriges regering nu initiera en snabbutredning. Risken är annars att vi kommer se ett skenande kreditberg i pandemins spår.

Uppenbarligen fungerar inte systemet för konsumentens bästa och det kräver en nationell samordning. Ett nationellt skuldregister skulle vara en vinst för de seriösa bankerna, för hela samhällsekonomin, och framförallt – för den enskilda konsumenten.

Jacob Lundblad, vd Nordax Bank

LÄS MER: Konsumtionslån oroar ministern

LÄS MER: Ett av tolv barn har skuldtyngd förälder