Skolsegregation, växande betygsklyftor mellan skolor och en bristande likvärdighet visar på stora utmaningar för den svenska skolan med omfattande samhälleliga konsekvenser. Riksdagsbeslut som kan vända utvecklingen lär dröja.
I Göteborg tenderar politikerna att förlita sig på externa resurser för att åtgärda orättvisorna i skolsystemet. Näringslivet, med BRG (Business Region Göteborg) i spetsen, och civilsamhället blir alltmer indragna i satsningar på skola och fritid i socioekonomiskt fattiga stadsdelar.
I bland annat Bergsjön har vapentillverkaren SAAB, Fastighets AB Balder, allmännyttans AB Framtiden och BRG gått samman i vad som går under benämningen Handslaget, ett partnerskap med uttalat mål att öka behörigheten till gymnasieskolan. Att vapenindustri och hyresvärdar går samman för att kompensera skolans utmaningar kan verka cyniskt, inte minst i stadsdelar där många invånare bär med sig egna erfarenheter av krig och konflikter. Men dessa former av samverkan ligger helt i linje med kommunens strategi för omvandling av stadens ”utsatta stadsdelar”.
Gapet har fördubblats
Göteborg är en av Europas mer segregerade städer. I den av kommunen publicerade Jämlikshetsrapporten från 2023 slås fast att skillnaden mellan invånarnas disponibla inkomster i Bergsjön respektive Långedrag nu är mer än 680 000 kronor per år. Gapet mellan Göteborgs rikaste och fattigaste primärområde har fördubblats under den senaste tioårsperioden – trots att kommunens policytexter haft fokus på att skapa ett mer jämlikt Göteborg.
Skolsituationen är knuten till de ojämlika uppväxt- och livsvillkoren i den alltmer segregerade staden, där skillnader mellan skolors resultat och andelen gymnasiebehöriga är högst påtaglig. Genom kommunala beslut har emellertid segregationen och dess konsekvenser i staden och i skolan förskjutits från att vara en politisk fråga för hela staden till att bli en uppgift för den göteborgska allmännyttan. AB Framtiden är numera ”processägare” för utvecklandet av åtgärder mot segregationen, där strategin i hög grad handlar om att utveckla insatser som utgår från olika former av partnerskap, som exempelvis Handslaget.
Dessa partnerskap framställs ofta som win-win uppgörelser. Men i en nyligen publicerad forskningsstudie om ungas livsvillkor och lärande i förorten, ”Mellan resignation och framtidstro”, blir friktionen mellan den logik som är utgångspunkten för de professioner som verkar i skolan och de intressen som ligger till grund för de resursstarka företagsintressena tydlig. Vi menar att denna strategi är problematisk då den flyttar över ansvar för frågor som rör vår välfärd och skola från politikens domän till att bli frågor för samverkan mellan civilsamhälle, fastighetsbolag och andra delar av näringslivet.
Fastighetsägarnas vilja att satsa på skolan handlar om att höja attraktiviteten och därmed värdet på sina fastigheter i de ”utsatta” områdena
Många företag menar att den sjunkande kvaliteten i den svenska skolan utgör ett hinder för expansion och tillväxt. Denna oro är en viktig bakgrund till att man vill vara med och ”vända utvecklingen”. Fastighetsägarnas vilja att satsa på skolan handlar om att höja attraktiviteten och därmed värdet på sina fastigheter i de ”utsatta” områdena.
Sedan 2011 är också allmännyttan i lag tvingad att vara vinstdriven. Att det privata näringslivet serverar frukost på skolor i socioekonomiskt svaga områden kan framstå som behjärtansvärt. Men med en så utbredd barnfattigdom som vi har i Göteborg så skall denna inte bekämpas med välgörenhet utan med sociala reformer. Att skjuta till riktade externa resurser till vissa områden innebär samtidigt att grundorsaken till de ojämlika uppväxt- och livsvillkoren består.
När det sociala och kompensatoriska arbetet blir en angelägenhet för hyresvärdar, näringsliv och civilsamhälle riskerar såväl skolans likvärdighet som nödvändiga, strukturella fördelningspolitiska reformer att utebli.
Reproducerar utanförskapet
Utifrån de gångna decenniernas erfarenheter såväl som utifrån vetenskapliga studier vet vi att stora delar av den unga generationen i socioekonomiskt fattiga områden riskerar att reproducera ett utanförskap där man inte ser sig som en fullvärdig invånare och rättighetsbärare. För att bryta detta mönster är en god och likvärdig skola som erbjuder alla unga goda framtidsutsikter viktig. En skola som bör finansieras genom skattsedeln och inte genom hyresavin eller näringslivets vilja att marknadsföra sitt sociala hållbarhetsarbete.
Nätverket för en likvärdig skola Göteborg:
David Nilsson, socionom
Ove Sernhede, professor emeritus, Göteborgs universitet
Jonas Lindbäck, lektor, Göteborgs universitet.