Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Tyvärr ser vi ännu en gång hur journalister publicerar okritiska intervjuer med surrogatföretagens kunder och jurister. Inte ett ord om hur surrogatmammorna mår, deras oro, ångest eller hälsa kopplat till att genomgå hormonbehandlingar, graviditet, förlossning och separation från det barn de burit i nio månader, skriver debattörerna. Bild: Allison Joyce
Tyvärr ser vi ännu en gång hur journalister publicerar okritiska intervjuer med surrogatföretagens kunder och jurister. Inte ett ord om hur surrogatmammorna mår, deras oro, ångest eller hälsa kopplat till att genomgå hormonbehandlingar, graviditet, förlossning och separation från det barn de burit i nio månader, skriver debattörerna. Bild: Allison Joyce

Utnyttja inte coronakrisen för att legalisera handeln med barn

I veckan har vi sett ömkande historier om hur beställare av surrogatmoderskap har svårt att få hem barnen på grund av coronakrisens stängda gränser. Surrogatföretagen utnyttjar detta för att få till stånd en legalisering. I stället måste vi införa ett förbud mot handel med surrogatmödrar och barn, skriver bland andra Alán Ali, förbundsordförande MÄN.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Svenskar som betalat ekonomiskt utsatta kvinnor i Ukraina för att bära och föda barn åt dem har nu svårt att få hem barnen på grund av stängda gränser.

Tyvärr ser vi ännu en gång hur journalister publicerar okritiska intervjuer med surrogatföretagens kunder och jurister. Inte ett ord om hur surrogatmammorna mår, deras oro, ångest eller hälsa kopplat till att genomgå hormonbehandlingar, graviditet, förlossning och separation från det barn de burit i nio månader. Inte heller lyfts problemen på principiell nivå – att handel med kvinnors reproduktiva rättigheter strider mot internationella konventioner som Sverige undertecknat.

Ekonomisk påtryckning

Frågan om surrogatmoderskap utreddes under förra mandatperioden. Utredningen kom fram till att surrogatmoderskap inte i någon form bör införas i Sverige (SOU2016:11). Risken för ekonomisk påtryckning och kommersiell handel bedömdes vara stor vid en legalisering. Utredningen slog fast att kommersiell handel med kvinnors reproduktivitet är oförenligt med grundläggande konventioner om kvinnors och barns rättigheter.

Trots detta saknas fortfarande ett aktivt förbud i Sverige. I praktiken innebär det att myndigheter idag agerar i enskilda fall utan mandat från regering och riksdag. Att den svenska regeringen inte på fyra år klarat av att sätt ned foten är ett svek mot kvinnorna och ett brott mot den svenska linjen i utrikespolitiken.

Surrogatföretag är inte sena med att utnyttja coronakrisen för att driva på för en reglering som ska underlätta verksamheten. Härom veckan skickade surrogatföretaget Tammuz ett brev till utrikesminister Ann Linde och en rad riksdagsledamöter där de efterfrågar en reglerad legalisering med motivet att detta skulle underlätta för deras kunder att få hem barn som fötts av ukrainska surrogatmödrar under coronakrisen.

Barn inte en handelsvara

Hur länge ska regeringen se mellan fingrarna på denna ökande handel med kvinnor och barn? Att motverka alla former av exploatering av kvinnor borde vara en självklarhet för en feministisk regering med en feministisk utrikespolitik. Att barn inte ska göras till en handelsvara borde var en utgångspunkt när barnkonventionen blivit lag.

Sverige har ofta banat väg för barns och kvinnors rättigheter och ett jämställt samhälle. Vi har lyft principen om mänsklig värdighet och omfamnat alla kvinnors rättigheter genom vår utrikespolitik och vårt bistånd. När den tekniska utvecklingen ställer oss inför valmöjligheter som utmanar grundläggande etiska principer måste politiken kliva fram. Att våra folkvalda fortsätter att ducka i frågan antyder att rädslan för att stöta sig med en köpstark väljarbas är större än viljan att skydda kvinnor och barn från exploatering. Vi utgår från att detta inte stämmer och väntar på regeringens svar.

Alán Ali, Förbundsordförande MÄN

Aida Badeli, ordförande Grön Ungdom

Sarah Havneraas, ordförande Kristdemokratiska Kvinnoförbundet

Susanne Bergenbrant Glas, ordförande Sveriges Kvinnliga Läkares Förening

Clara Berglund, generalsekreterare Sveriges Kvinnolobby

Elsy Hedlund, ordförande Internationella Kvinnoförbundet

Tobias Hübinette, forskare Karlstads universitet

Sofia Jarl, ordförande Centerkvinnorna

Maj Karlsson, gruppledare Vänsterpartiet

Ewa Larsson, ordförande Gröna Kvinnor

Carina Ohlsson, ordförande S-kvinnor

Olga Persson, förbundsordförande för Unizon

Gita Rajan, verksamhetschef och medicinskt ansvarig Wonsa

Jenny Westerstrand, ordförande Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige, Roks

Lisa Wool-Rim Sjöblom, Svenska koreaadopterades nätverk

Gunilla Åkesson, ordförande Kvinnor i Svenska kyrkan

Astrid Carsbring, aktivist Kvinnofronten