Bostadsbyggandet bromsar kraftigt. Man måste gå tillbaka till fastighetskrisen på 1990-talet för att hitta en lika snabbt sjunkande byggkonjunktur. Byggbranschen ropar efter åtgärder från staten och den 11/9 presenterade regeringen satsningar i form av utökat rot-avdrag och en planeringsstimulans för småhusbyggande. Det är välkomna satsningar, men grundproblemet är att fastighetssektorn är skuldsatt över öronen. För att öka utbudet av bostäder under den pågående byggkrisen behöver vi utnyttja beståndet bättre. Därför borde regeringen införa det norska uthyrningssystemet för privatbostäder.
Fastighetssektorn är hårt skuldsatt. Kommande år förfaller lån motsvarande 100 - 120 miljarder årligen. Det innebär att många fastighetsbolag riskerar att hamna i finansiella bekymmer om inte Riksbanken sänker styrräntan kraftigt. Tyvärr är signalen att räntan inte kommer att sänkas under 2024.
Behov av bostäder
Samtidigt som mörka moln tornar upp sig finns ett skriande behov av bostäder. I Boverkets bostadsmarknadsenkät 2023 framgår att det råder brist på bostäder i 180 av 290 kommuner. De unga har särskilt svårt att komma in på bostadsmarknaden.
I det allvarliga bostadspolitiska läget som uppstått, med minskande bostadsutbud och stor efterfrågan, finns det ändå åtgärder som regeringen kan vidta för att öka bostadsutbudet. En sådan lösning finns i vårt grannland Norge.
I Norge är det tillåtet att hyra ut halva bostaden skattefritt och sådan uthyrning är mycket vanlig. I en rapport från Bostadskreditnämnden (numera en del av Boverket) framgår att denna form av boende utgör 4,7 procent av permanentbostäderna i Norge. I rapporten framgår vidare att om man överför den norska marknaden till Sverige, skulle det motsvara ett utbud av "212 000 bebodda uthyrningsdelar".
Det är naturligtvis svårt att över en natt öka utbudet genom att införa den norska uthyrningsmodellen, men det skulle vara en viktig pusselbit. Inte minst för studenter och de som nyligen har kommit ut på arbetsmarknaden. En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för att skapa rörlighet på arbetsmarknaden.
Inte minst landets pensionärer skulle påverkas hårt av återinförd fastighetsskatt
I dag finns det nationalekonomer som anser att höjd fastighetsskatt skulle kunna öka rörligheten på bostadsmarknaden. Tanken är att det ska bli så kostsamt att bo, att människor tvingas flytta. För Villaägarna är det ett vedervärdigt sätt att resonera. Inte minst landets pensionärer skulle påverkas hårt av återinförd fastighetsskatt. Ett betydligt bättre sätt att nyttja bostadsbeståndet mer effektivt vore att öka möjligheterna att hyra ut. Ett äldre par som bor i en tvåplansvilla kan då bygga om en del av fastigheten till en uthyrningsdel.
Men det kostar att bygga om en del av bostaden till uthyrningsdel. Det kan behövas en ny ytterdörr, en extra vägg, VA-installationer och liknande. Ett införande av en norsk uthyrningsmodell bör därför kombineras med en höjning av rotavdraget. Det är därför bra att regeringen höjer rot-avdraget till 75 000 kronor. Villaägarna menar att avdraget även bör återställas till 50 procent av arbetskostnaden. Dessutom anser Villaägarna att rot-avdraget ska kunna ackumuleras över fem år så att större åtgärder kan genomföras.
Överhängande risk
I ljuset av den pågående byggkrisen, där byggandet har avstannat samtidigt som behoven av bostäder är fortsatt stora, är det nödvändigt att regeringen tittar på alternativa lösningar för att öka bostadsutbudet. Det finns en överhängande risk att ränteläget gör att många fastighetsutvecklare kommer att få stora bekymmer under 2024. Ur ett bostadspolitiskt perspektiv framstår därför den norska uthyrningsmodellen i kombination med höjt rot-avdrag, som ett av få alternativ regeringen har att välja mellan. Genom att kombinera den norska uthyrningsmodellen med höjt rot-avdrag kan staten stimulera till ökat bostadsutbud, även om byggandet i övrigt avstannar.
Håkan Larsson, samhällspolitisk chef Villaägarnas Riksförbund