Försäkringskassan slår larm om att många sjukskrivna blir utan försörjning efter 180 dagar, med hänvisning till att det saknas "objektiva fynd". Man har då inte rätt till sjukpenning utan hänvisas till Arbetsförmedlingen och ett "normalt förekommande arbete". Det saknas betydelse vad man tidigare arbetat med, vilken utbildning man har och hur arbetsmarknaden ser ut där man bor. Den som är frisk skulle knappast acceptera sådana regler.
Det är inte rimligt att sjuka skickas till Arbetsförmedlingen som arbetssökande i konkurrens med unga, friska med arbetslivserfarenhet. Inte heller att en långvarigt sjuk utan förberedelse förväntas byta till ny arbetsplats och helt nya uppgifter – och börja på heltid direkt.
Rätt kunskap saknas
Försäkringskassan säger att man är i desperat behov av kunskap för att hantera långtidssjuka som riskerar att ramla ur sjukförsäkringen. De efterlyser mer utförliga läkarintyg där funktionsnedsättningarna beskrivs. Men som det är i dag kör ofta handläggarna över de behandlande läkarnas intyg på ett godtyckligt sätt. Och förändras inte detta kommer också fortsättningsvis belut att tas av handläggare som inte träffar den sjuke och som saknar medicinsk kunskap, kunskap om psykisk och fysisk arbetsmiljö, om rehabilitering, om arbetsförmåga vilket Arbetsförmedlingens handläggare har utbildning i. Beslut bör grundas i behandlande läkares läkarutlåtande.
Men som det är i dag kör ofta handläggarna över de behandlande läkarnas intyg på ett godtyckligt sätt
En grundorsak till problemen är också Socialstyrelsens ”försäkringsmedicinska beslutsstöd”, som läkare och Försäkringskassan utgår ifrån när de anger längd på sjukskrivning, men som inte är rimligt för många sjukdomar.
Enligt Lotta Vahlne Westerhäll, professor i offentlig rätt med inriktning socialrätt är det också så viktigt att påminna sig om att rättsstaten innebär en garanti för individen att staten inte överskrider sina maktbefogenheter och att etiska normer, som människovärdesprincipen, autonomi- och självbestämmandeprincipen, solidaritets- och medmänsklighetsprincipen, är viktiga etiska normer som ska prägla de rättsliga reglerna. Hon trycker också på det grundläggande i att det rättsliga innehållet i sjukdomsbegreppet måste motsvaras av det medicinska, vilket man frångår då man använder sig av Socialstyrelsens "beslutsstöd".
"Rehabiliteringskedja" utan rehabilitering
Det som kallas "Rehabiliteringskedjan" som tillämpas när människor är sjuka länge innehåller inga rehabiliteringsåtgärder. Enbart tidpunkter för prövning om rätt till ersättning från sjukförsäkringen utifrån bedömning av "arbetsförmåga".
Inför riksdagens beslut om införande var det många som protesterade mot "Rehabiliteringskedjan" juni 2008. Protestlista lämnades till alla riksdagspartier med 105 000 namnunderskrifter, man demonstrerade och skrev debattinlägg. Trots att den bortre tidsgränsen togs bort i februari 2016, har tillämpningen blivit allt hårdare och utslagningen av sjuka har ökat.
Förödande följder
Rehabiliteringskedjans konsekvenser drabbar närstående, inte minst barnen. Många sjuka har inte rätt till försörjningsstöd. Om den sjuke delar hushåll med någon som har lön, ska den andre försörja båda. Ensamboende blir totalt utlämnade. Rättshjälp ges som regel inte vid överklagan av beslut tagna av myndigheter. Facebookgruppen "Försäkringskassanupproret" (60 000 medlemmar) uppmanade i vintras till ljuständning utanför Försäkringskassorna för sjuka som tagit sitt liv efter att ha blivit utan försörjning på grund av sjukreglerna.
Politikers ansvar
Ansvariga politiker kan inte längre strunta i nödropen gällande långvarigt sjukskrivna. Det handlar om människor som har covid-19, som drabbats av utmattning efter intensivt arbete i vården vilket nu ökar, sjuka i ME/CFS ("kroniskt trötthetssyndrom") vars situation beskrivs i nyutkomna boken "Avslagsmaskinen", psykiska trauman efter mobbning eller utfrysning på arbetsplatsen som riskerar öka i kristider och andra sjukdomar och skador som saknar objektiva fynd, som trots detta av Försäkringskassan bedöms ha 100 procent arbetsförmåga.
Det bör vara lätt att snabbt besluta om nödvändiga ändringar i sjukförsäkringen, eftersom mycket är utrett av regeringens utredare i ”En sjukförsäkring anpassad efter individen”, SOU 2020:26, och samtliga partier i riksdagen nu torde inse det orimliga med nuvarande regler.
Anneli Andersson, ordförande NRH Trauma Riks
Ted Bondefalk, jur kand
Shiva Behzadnia, event designer, Ase Team
Vladimir Denisov, forskare, Lund
Anna Fröding, leg psykolog, Arbetsförmedlingen
Gunnar Lindholm, filmare
Eva Lund, mentalsköterska, Lidingö
Immaculate K Okello, gymnasielärare och tolk, Stockholm
Birgitta Sandström, socionom
Töres Theorell, läkare och professor
Maria Werme, leg sjukgymnast, SLUSSA och temagruppen Social Rättssäkerhet, Medborgarnas Coronakommission