Regeringen presenterar en rejäl försämring av villkoren för alla som har investerat i sin utbildning genom att ta studielån, skriver debattören.
Regeringen presenterar en rejäl försämring av villkoren för alla som har investerat i sin utbildning genom att ta studielån, skriver debattören. Bild: Jessica Gow / TT

Utbildning måste löna sig – höj inte räntan på studielån

Sverige är redan ett av de länder i västvärlden där det lönar sig sämst att utbilda sig. Regeringens förslag att höja studielånsräntan skulle innebära att det lönar sig ännu mindre. Det är orimligt, skriver Göran Arrius, ordförande, Saco.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS

Att alla, oavsett ekonomisk ställning, ska kunna studera och ta lån till en rimlig kostnad för att bekosta sina studier är en hjärtefråga för Saco. Det är till och med skälet till att Saco bildades under första hälften av 1940-talet, som ett resultat av ett engagemang i studiefinansieringsfrågan bland studenter.

Även regeringen ser att frågan är viktig. ”För att möta Sveriges behov av välutbildad arbetskraft på kort och lång sikt behövs god tillgång till utbildning.” Så skriver regeringen i samband med att nyheter inför höstbudgeten offentliggörs.

Rejäl försämring

Samtidigt presenterar dock regeringen en rejäl försämring av villkoren för alla som själva har investerat i sin utbildning genom att ta studielån.

ANNONS

Enligt förslaget skulle räntan på studiemedel tiodubblas om man utgår från årets ränta. Totalt har 1,5 miljoner svenskar studielån. Och förslaget kommer att beröra alla med studielån tagna efter 1989. För den med stora lån kan det bli en årlig ökning av räntekostnaden med 1600 kronor.

Det är positivt att regeringen nu gör verklighet av överenskommelsen mellan arbetsmarknadens parter och sjösätter satsningarna på kompetensutveckling för dem som behöver ställa om under karriären. I tider av osäker arbetsmarknad och stora omställningsbehov är det helt rätt väg att gå.

Det kommer att ge många som jobbar en möjlighet att stärka sin framtida ställning på arbetsmarknaden. Men det är helt orimligt att ställa grupper mot varandra och utgå från att det är akademikerna som ska ta notan.

Sanning med modifikation

Många tänker kanske att akademikerna med sina välbetalda jobb har råd att betala.

Med det är en sanning med stor modifikation. Saco:s studier visar att livslönen för många akademikergrupper är betydligt lägre än för dem med motsvarande gymnasieutbildning. Som ett exempel kan nämnas att biomedicinska analytiker måste jobba tills de är 72 för att de ska gå ekonomiskt plus på sin utbildning.

Den siffran kommer nu att höjas. Sverige är redan ett av de länder i västvärlden där det lönar sig sämst att utbilda sig, enlig OECD:s rapport ”Education at a Glance 2021” , som publicerats i veckan.

ANNONS

Intentionen med det svenska studiemedelssystemet är att möjliggöra för alla, oavsett bakgrund, att söka sig till högre studier. Principen är att räntan beräknas på statens upplåningskostnad, med en kompensation för att räntan inte är avdragsgill. Den principen frångås nu.

Det krävs kompetenssatsningar mitt i livet - men också att alla människor har råd att ta lån för akademiska studier.

Saco anser att det är djupt olyckligt att regeringen nu lägger fram ett förslag som motverkar den historiska satsningen på kompetensutveckling och som samtidigt riskerar att öka den sociala snedrekryteringen till högre utbildning.

Det är med kunskap vi förändrar framtiden och skapar ett hållbart samhälle. För det krävs kompetenssatsningar mitt i livet - men också att alla människor har råd att ta lån för akademiska studier. Förslaget om att höja studiemedelsräntan är därför orimligt och måste dras tillbaka.

Göran Arrius, ordförande, Saco

ANNONS