För att nå etappmålet om att minska utsläppen från inrikes transporter med 70 procent till 2030 krävs minskningar om ungefär en miljon ton per år i snitt. Då behöver det bli mindre attraktivt att ta fossilbilen, samtidigt som fler åtgärder införs för att fler ska kunna cykla och åka kollektivt.
Sammantaget har övergången till gång, cykel, kollektiva färdmedel och resfria möten en utsläppsminskade potential motsvarade nära två miljoner ton koldioxid till 2030, enligt Klimatpolitiska rådets verktyg, Panorama.
Landets kommuner har stora möjligheter att prioritera cykling. Det kan handla om att införa sänkt bashastighet i tätort, omfördela vägutrymme från bil till cykel, säkerställa cykelvägsunderhåll, öka bredden på cykelbanorna och placera ut fler cykelställ.
Samtidigt behövs fler nationella åtgärder för att göra cykling mer attraktivt. Däribland ett färdmedelsneutralt reseavdrag och sänkt moms på reparation av cyklar och elcyklar. Ett förslag på nationellt mål för ökad cykling finns sedan 2021 men bör nu beslutas. Resurser som läggs på cykelinfrastruktur på nationell nivå är därtill en bråkdel av vad som läggs på bilvägar.
Men åtgärder behöver också följas upp. Då kan vi veta om åtgärderna som genomförts varit de rätta, eller om det behövs andra. En systematisk uppföljning är avgörande för att genomföra en klimatpolitik i linje med Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.
Så hur går det med cykelomställningen i kommunerna? Det tänkte Klimatkollen samla in data om och visa så att alla kan se och jämföra. Men det gick inte – för det visar sig att det saknas offentlig statistik.
Klimatkollen har, tillsammans med Världsnaturfonden WWF, sökt data om hur många i kommunerna som faktiskt cyklar och hur det förändrats över tid. Det finns inte. Vi försökte med budget och medborgarnöjdhet för cykelvägar, men inte heller det finns samlat för alla kommuner.
Till sist tänkte vi att måttet cykelväglängd och hur mycket kommunerna byggt ut sina cykelvägar åtminstone är bättre än inget. Men då den offentliga statistiken inte särskiljer ny och befintlig väg gick inte ens det.
Det här är allvarligt.
I arbetslivet pratar man ofta om att “what gets measured gets done”. Om vi mäter och följer upp hur en verksamhet går, leder det till bättre prestationer, bättre resultat och att man etablerar en lärande kultur. Vi ser ingen anledning till att klimatomställningen skulle vara ett undantag.
I grunden är det dock en demokratifråga med insyn, transparens och möjlighet till ansvarsutkrävande. Som medborgare behöver vi kunna se hur det går med bland annat cykelomställningen. Nu behöver regeringen, myndigheter och kommuner samverka för att få fart på klimatomställningen.
Frida Berry Eklund, grundare Klimatkollen
Ola Spännar, grundare, Klimatkollen
David Mjureke, senior rådgivare klimat & energi, Världsnaturfonden WWF