Att avskaffa bonus-malus vore att gå i otakt med de fyra majoritetspartiernas egna väljare. Det vore att svika låginkomsttagare, boende på landsbygden och de äldre, skriver debattören.
Att avskaffa bonus-malus vore att gå i otakt med de fyra majoritetspartiernas egna väljare. Det vore att svika låginkomsttagare, boende på landsbygden och de äldre, skriver debattören. Bild: Janerik Henriksson/TT

Utan klimatbonus sviker högerblocket sina väljare

En kraftigt ökad andel elbilar är en central del i hur Kristerssons regeringsunderlag vill nå Sveriges klimatmål för 2030. Det omöjliggörs om elbilspremien tas bort, vilket särskilt drabbar äldre låginkomsttagare på landsbygden. Bonus-malus-systemet bör utvecklas, inte avvecklas, skriver Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Elbilen har nollutsläpp vid körning och är ett stort steg framåt för både bättre luftkvalitet och minskad klimatpåverkan, särskilt när den laddas med fossilfri el. Elbilen har också lägre driftskostnader och högt andrahandsvärde – men det hjälper förstås inte den som inte har råd med det högre inköpspriset. Därför finns bonus-malus-systemet med en premie på 50 000 kronor för elbilar, en viktig anledning till att Sverige har EU:s högsta andel elbilar i nybilsförsäljningen – första halvåret i år var det vanligare att köpa en laddbar bil än en bensin- eller dieselbil.

Men omställningen får inte tas för given. 52 procent av de som idag kör bensin- och dieselbil kommer inte att skaffa elbil om premien tas bort, enligt en ny Sifo-undersökning från Kvdbil. För hela 58 procent av Kristdemokraternas väljare och 73 procent av Sverigedemokraternas är premien en förutsättning för att skaffa elbil. Nästan sex av tio 56–79-åringar skulle inte överväga elbil utan bonus, mot 37 procent för 18–34-åringarna. Särskilt för låginkomsttagare och landsbygdsbor är premien avgörande för att kunna välja bort bensin- och dieselbilen nästa gång.

ANNONS

Inför valet framförde Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna allvarlig och omfattande kritik mot bonus-malus-modellen.

Förbättra systemet

Moderaterna skriver i sin riksdagsmotion om bonus-malus att ”Syftet med bonus–malus-systemet är korrekt, men det har nu blivit uppenbart att systemet har ett antal inbyggda problem.” De anser att laddhybrider bör få ett lägre stöd än hittills, eftersom en stor del av deras körsträcka sker på bensin eller diesel, medan skåpbilar, pick-ups och minibussar bör få andra och mer generösa villkor än personbilarna. Därtill bör dörren stängas för exporten av nästan nya elbilar till framför allt Norge – det är förstås orimligt att svenska skattepengar i praktiken finansierar Norges omställning.

Med bonus som drivkraft kommer det ut fler elbilar på begagnatmarknaden, så att även de med mindre pengar kan köra eldrivet.

Kristdemokraterna kallade inför valet 2018 bonus-malus för en hörnsten i sin klimatpolitik, men dömde hösten 2020 ut det. Ebba Busch kallade det ett ”system som bara i praktiken riktar sig till de som kan köpa en elbil som kostar en miljon och uppåt.”

Sverigedemokraterna kräver att bonus-malus ska vara självförsörjande, och även Liberalerna har kritiserat att systemet är dyrt för statskassan.

Sveriges nya regering bör bemöta invändningarna, genom att i ett förbättrat system:

• Ta fasta på bonus-malus ursprungstanke, att utgifterna för bonus skulle motsvaras av intäkterna av malus. Det uppnås med en stegvist sänkt bonus, skärpta utsläppskrav som fasar ut laddhybriderna och en förlängd malus från tre till fem år.

ANNONS

• Ge skåpbilar, mindre lastbilar och minibussar en egen klassning i bonus-malus, till glädje för bland annat storfamiljer, taxinäringen och hantverkare.

• Täppa till exporten av bonus-bilar till bland annat Norge, genom att bonusen betalas ut över en flerårsperiod i stället för hela beloppet direkt, precis som Kristdemokraterna föreslog i maj i år.

• Pristaket på 700 000 kronor för bonus svarar upp mot farhågan att bonusen ska gå till elbilar med prislapp på över miljonen – inte en enda skattekrona går längre till dessa bilar. För ett starkare fokus på de som verkligen behöver stödet för att ha råd med elbil, kan man tänka sig ett inkomsttak som USA infört, eller en högre premie för de med lägst inkomster som i Frankrike.

Fler begagnade elbilar

Att avskaffa bonus-malus vore att gå i otakt med de fyra majoritetspartiernas egna väljare. Det vore att svika låginkomsttagare, boende på landsbygden och de äldre – yngre storstadsbor med höga inkomster klarar sig nog ändå, men ska elbil inte vara förbehållet de med tjockast plånbok behövs bonusen. Med bonus som drivkraft kommer det ut fler elbilar på begagnatmarknaden, så att även de med mindre pengar kan köra eldrivet.

Därtill: Med undantag för Sverigedemokraterna, står Kristerssons sida av politiken starkt och stadigt för Sveriges klimatmål att till år 2030 minska transportsektorns klimatpåverkan med 70 procent jämfört med 2010. Deras politik för att nå målet är starkt fokuserad på ökad eldrift. Att då dra undan mattan för de som vill skaffa elbil vore kontraproduktivt och obegripligt. Bonus-malus ska förfinas för framtiden, inte förpassas till historien.

ANNONS

Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet

LÄS MER:Efter beskedet: Volvo ett steg närmare Tesla-kopia

LÄS MER:Sverige en stoppkloss i EU:s batterisatsning

LÄS MER:Så har bilindustrin krockkudde mot väntade lågkonjunkturen

ANNONS