Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

I den värld vi lever i är kunskaper i matematik oundgängliga, skriver debattörerna.
I den värld vi lever i är kunskaper i matematik oundgängliga, skriver debattörerna.

Utan barn som kan matte inga ingenjörer

Vi har inte råd att gå miste om duktiga ungdomar som väljer bort från en framtid inom teknik och naturvetenskap på grund av matematikängslan, skriver Johan Trouvé, vd, Västsvenska handelskammaren och Ulrika Lindstrand, ordförande, Sveriges ingenjörer.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Sorlet stiger på mattelektionen. Efter ett långt sommarlov och en ännu längre tid med distansundervisning har eleverna mycket att prata om. Men det låga intresset för lektionen beror även på att många inte ser sig som ”mattemänniskor” och flera har redan vid terminsstart gett upp tanken på bra betyg i ämnet.

Av niorna i Göteborg går i snitt en av tio ut grundskolan med underkänt betyg i matematik. I socialt utsatta områden är siffran tre av tio.

Lägst betygsnitt

En rapport från Sveriges Ingenjörer visar att matematik är det ämne som har den lägsta genomsnittliga betygspoängen i såväl årskurs 6 som årskurs 9. Resultaten har dessutom försämrats under de senaste åren. Den största skillnaden i betygsgenomsnitt finns mellan barn vars föräldrar har högre utbildning och barn vars föräldrar saknar högre utbildning.

Forskning från Lunds universitet visar att matematikängslan är en viktig förklaring till låga mattebetyg. Oron att misslyckas går inte bara ut över elevernas betyg, utan också över yrkesval där en framtid inom teknik och naturvetenskap tidigt stängs.

Till år 2035 ska det investeras 1 000 miljarder kronor i infrastruktur, bostäder och lokaler i Göteborgsregionen. Här finns världsledande företag inom fordon, life science och tillverkande industri och stark utveckling inom nya tekniker som elektrifiering och digitalisering. Vi har inte råd att gå miste om duktiga ungdomar som väljer bort från en framtid inom teknik och naturvetenskap på grund av matematikängslan.

Stora insatser

Flera statliga satsningar har gjorts för att förbättra de sjunkande matematikresultaten. I grundskolan har exempelvis undervisningstiden i matematik stegvis ökat med 330 timmar under ett antal år. Men tyvärr har dessa åtgärder inte haft någon effekt på kunskaperna i stort. Mer måste göras, både på kommunal och på statlig nivå.

• Sätt in resurserna tidigt. Det är i början av skolgången som det går att göra verklig skillnad. I dag läggs orimligt mycket kraft på att långt senare försöka lappa och laga en stukad matteskolgång.

• Matematikämnet är i stort behov av lärare. Det måste bli mer attraktivt att välja läraryrket för de som är intresserade av matematik – det gäller både lön och arbetsvillkor.

• Likvärdigheten i kunskapsresultaten måste öka. Särskilda insatser krävs i socialt utsatta områden. Ta gärna hjälp av aktörer med lång och beprövad erfarenhet på området som föreningen Mattecentrum och Handelskammarens initiativ Mathivation.

Vi behöver matematik för att vara rustade att ta till vara våra demokratiska rättigheter. Alltför många barn går i dag miste om den kunskapen.

I den värld vi lever i är kunskaper i matematik oundgängliga. Det gäller inte bara för högre studier i teknik och naturvetenskap. Vi behöver också matematik för att vara rustade att ta till vara våra demokratiska rättigheter. Alltför många barn går i dag miste om den kunskapen. Det måste förändras. För kompetensförsörjningen, för demokratin, men framför allt för att ge barnen friheten att själva staka ut sin framtid.

Johan Trouvé, vd, Västsvenska Handelskammaren

Ulrika Lindstrand, ordförande, Sveriges Ingenjörer