USA-valet visar EU:s behov av en gemensam försvarsallians

Det amerikanska valet har med alla sina osäkerheter, gjort två saker extremt tydliga ur ett europeiskt perspektiv. USA har en avgörande betydelse för Europas säkerhet och för den internationella världsordningen. Samtidigt ser vi hur uppenbart det är att Europa och EU själva måste kunna ta ansvar för sin säkerhet samt bidra till en stabil internationell rättsordning, skriver Gunnar Hökmark, Tankesmedjan Frivärld.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

Båda dessa utmaningar måste stå i förgrunden för hur Europa möter de geopolitiska utmaningar som i dag präglar vår värld. Vi måste verka för att USA trots sina interna motsättningar, protektionism och misstro mot omvärlden fortsätter att känna engagemang för Europas säkerhet och för att tillsammans med EU samverka för en rättsordning som bygger på den liberala demokratins principer.

Vi måste samtidigt utveckla EU till en geopolitisk kraft i sig själv. En kraft som kan betrygga europeisk säkerhet samt stärka försvaret av europeisk suveränitet och demokrati.

Bidra till stabilitet

Den geopolitiska identiteten måste utformas genom en stark ekonomi, samhällsekonomisk integritet som kan stå emot hybridkrigföring, en drivande agenda för vilka principer som den globala handelns ska utvecklas under, samt en militär förmåga som kan användas både för försvar och för att bidra till stabilitet i andra delar av världen.

ANNONS

Det är mot denna bakgrund som vi nu ser vikten av att utveckla debatten om EU:s politiska inriktning mot resultat och funktion snarare än form och institution. EU behöver utveckla en gemensam försvars- säkerhets- och utrikespolitik. Det innebär vare sig att EU ska ta över medlemsstaternas ansvar för sitt försvar eller att EU ska ersätta det försvar av Europa som Nato varit strategiskt viktigt för.

Ökad osäkerhet

Det innebär däremot att vi måste säkerställa en försvarspolitisk förmåga mot perspektiven av en ökad osäkerhet om det amerikanska engagemanget. Det behöver inte innebära att man ifrågasätter Natos existens eller det amerikanska deltagandet, utan däremot ser till att det finns gemensamma resurser för försvar och för att värna Europas gränser mot aggression även utan att amerikanska trupper finns på plats. Det innebär ofrånkomligen att Sverige och andra länder måste anslå till våra försvarsmakter de två procent som krävs för att Europa i sin helhet inte någonstans ska erbjuda den osäkerhet som skapar risker för alla.

Det innebär också att länder som Sverige och Finland bör bidra till att ge Nato och dess europeiska pelare en ökad trovärdighet och förmåga genom medlemskap. En Östersjöregion som saknar blinda fläckar vad gäller Nato kommer att visa Ryssland att det inte finns utrymme för militär aggression.

ANNONS

Det behöver inte innebära att man ifrågasätter Natos existens eller det amerikanska deltagandet, utan däremot ser till att det finns gemensamma resurser för försvar och för att värna Europas gränser mot aggression även utan att amerikanska trupper finns på plats.

Den gemensamma försvarspolitiken måste vidare bygga på en gemensam försvarsindustriell strategi som motverkar dubbelarbete och höga styckkostnader för avancerade vapensystem. Sverige bör vara pådrivande i detta arbete, med sikte på att säkerställa att det i Europa finns en försvarsindustriell kapacitet, snarare än den autonomi som exkluderar andra allierades försvarsindustrier från den gemensamma basen av europeisk förmåga.

Säkerhetspolitiskt måste EU klargöra att medlemsländerna tar ansvar för att värna varandras gränser. Det görs bäst genom en breddning av Nato, men också genom en gemensam planering för truppnärvaro och övningar där särskilda behov finns.

Gemensamma operationer

Vi behöver i ökad utsträckning kunna genomföra gemensamma militära operationer som i Mali eller i framtiden i Syrien, med ledningsförmåga och utrustning som hjälper att verka på marken och i luften.

Det finns ett starkt behov av att klargöra vad som ska gälla för fientliga makters investeringar, uppköp av strategiska företag och energipolitik liksom en gemensam kamp mot penningtvätt, korruption och gyllene pass.

Den gemensamma utrikespolitiken måste ta nya steg. EU bör fördöma förtryck och aggression runt om i världen, utan att hindras av enskilda medlemsländer. Tillsammans måste vi klargöra för hur vi värnar en fri handel utan att ge efter för despoters försök att använda den för sina egna säkerhetspolitiska syften.

ANNONS

EU ska vara ett globalt center för både frihandel och för ansträngningar att utveckla den på multilaterala grunder. Vi måste utveckla den europeiska ekonomi till att vara innovationsrik och konkurrenskraftig. Europa bör gå i täten för standardisering och regelutveckling när det gäller frågor som rör människors integritet och företags oberoende. Vi måste tillsammans bygga upp den kraft som krävs för att värna vår frihet, vår säkerhet och demokrati.

Gunnar Hökmark, ordförande, tankesmedjan Frivärld

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS