Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Situationen för våra föreningar är fortsatt ansträngd och i de socioekonomiskt svaga områdena klart kritisk, skriver debattörerna. Bild: Robin Aron, Montage
Situationen för våra föreningar är fortsatt ansträngd och i de socioekonomiskt svaga områdena klart kritisk, skriver debattörerna. Bild: Robin Aron, Montage

Upp till bevis – rusta upp Göteborgs sargade föreningsliv

För ett år sedan lovade representanter för våra största politiska partier att rusta upp vårt sargade föreningsliv i Göteborg. Har de gjort slag i saken? Nej. Nu manar vi återigen politikerna att avsätta resurser för att restaurera föreningslivet, innan det är för sent, skriver Ulf Carlsson och Bert Andersson, Göteborgs fotbollförbund.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Strax före valet i fjol bjöd Göteborgs fotbollförbund in representanter från våra politiska partier till en paneldiskussion kring våra föreningars utsatta situation. Uppställningen från partierna var man-grann och representationen var av högsta dignitet.

Frågorna handlade om våra föreningars bekymmersamma situation i allmänhet och i synnerhet den prekära situation som föreningslivet i utsatta områden befinner sig i. Svaren från de politiska företrädarna var löftesrika och de flesta visade stor vilja att försvara vårt unika föreningsliv då de via handuppräckning fick ge svar på ett antal åtgärdsförslag som gemensamt arbetats fram av föreningarna. För säkerhet skull fotograferades denna handuppräckning för framtida dokumentation.

Utebliven förändring

Strax efter nyår då den politiska Göteborgskartan konstaterades vara mycket otydlig följdes paneldiskussionen upp med ett brev till de partier som ställt sig mest positiva och som tillsammans bildade en majoritet. Responsen på detta brev och eventuella löften hade nu svalnat rejält, två av partierna har över huvud taget inte svarat. Situationen för våra föreningar är fortsatt ansträngd och i de socioekonomiskt svaga områdena klart kritisk. Görs inget kommer ett antal av våra föreningar där att försvinna.

1993 hade 45 av fotbollsföreningarna i Göteborg anställd personal på sina kanslier, i det som i dag kallas för socioekonomiskt svaga områdena hade 12 av våra föreningar anställda. 2019 är motsvarande siffror 25 och 5. Det finns många orsaker till detta – allt styrt av ekonomi. Minskade Bingolottointäkter, ökade kostnader, mindre ideellt arbete, svårare att få in medlemsavgifter, mindre publikintäkter, minskat sponsorstöd, mindre lotteriintäkter, är bara några av anledningarna.

I löften kring antal kameror och polistjänster överträffar våra politiska företrädare varandra, men att stärka och bibehålla vårt föreningsliv nämns inte

Samtidigt finns det i dag ett ökat behov av att ha föreningar som fungerar och som kan fånga upp och fostra. I löften kring antal kameror och polistjänster överträffar våra politiska företrädare varandra, men att stärka och bibehålla vårt föreningsliv nämns inte. På sikt innebär det att medborgarna i ena delen av staden övervakas och bevakas medan man i andra delar av staden har en helt annan profil.

Stäng inte anläggningarna

Västra Götalands IF håller just nu på med en inventering av behovet av idrottsanläggningar och den utredningen behövs. Dock kan man konstatera att det behovet just nu är störst i de områden som har ett fungerande föreningsliv – i andra delar av staden är behovet av starka föreningar som kan jobba med rekrytering av barn, utbildning av unga ledare och fostran det primära.

När detta skrivs finns exempelvis diskussioner om att stänga Sjumilahallen, eftersom problemen med drogförsäljning, hot mot personal och liknande gör det omöjligt att bedriva verksamhet där

När detta skrivs finns exempelvis diskussioner om att stänga Sjumilahallen, eftersom problemen med drogförsäljning, hot mot personal och liknande gör det omöjligt att bedriva verksamhet där. Slutsatsen är att det behövs både fler idrottsanläggningar och en satsning på att stärka föreningarnas kraft.

Två av förslagen som lyftes för ett år sedan och som då fick tummen upp var att man skulle möjliggöra anställning av föreningskonsulenter i föreningarna, samt att man skulle rekrytera unga ledare som erbjuds en symbolisk arvodering (för att bli positiva förebilder).

I dag har man med kommunala medel möjliggjort för våra föreningar i Angered att börja jobba med modellen enligt ovan, men behovet är lika stort i Östra Göteborg, Tynnered, Biskopsgården med flera. Dessutom finns ingen garanti för att projektet blir långsiktigt, föreningarna är lovade pengar för i år och kanske även nästa år.

Från ord till handling

Det finns säkert ett stort akut behov av kraftfulla satsningar på rättsapparaten, men det räcker inte i det långa loppet.

Avsätt resurser för att återuppbygga och restaurera ett sargat föreningsliv innan det är för sent. Tillbaka får ni bättre folkhälsa, ökad demokratisk skolning, integration, glädje och fostran.

Till våra politiska företrädare riktas uppmaningen – nu är det dags att i handling visa det som för ett år sedan gjordes med handuppräckning – för det kan väl inte vara så illa att det var ett antal simpla vallöften som bara var till för röstfiske?

Bert Andersson, ordförande, Göteborgs fotbollförbund

Ulf Carlsson, kanslichef, Göteborgs fotbollförbund