I en strid ström av utspel, presskonferenser och intervjuer lanserar regeringen och SD en migrationspolitik där skärpta asylprövningar gör det svårare, mer osäkert och mer otryggt för dem som flyr. Åtgärderna riktar sig mot dem som söker sig hit, men också mot dem som redan är här. De kombineras med förslag på återvandring, indragna permanenta uppehållstillstånd och skapar djup oro bland de asylsökande som är här, deras svenska familjer och arbetskamrater.
Vi tiotusentals svenskar som följt ensamkommande barn har sett hur afghaner utsätts för diskriminering. Väntetiderna blir årslånga. Omöjliga beviskrav ställs på handlingar från Afghanistan, viktig dokumentation som hotbrev och dödsdomar utfärdade av shariadomstolar avfärdas. Intyg från utomstående experter avvisas. Födelseregistrering av svensk typ krävs för att identiteten ska anses styrkt. Asylskälen är starka men Migrationsverket verkar inte leta efter asylskäl utan efter skäl att avvisa.
Svåra trauman
Internationell och nationell forskning visar att barn som flytt löper risk för psykisk ohälsa som posttraumatiska stressyndrom. Särskilt utsatta är ensamkommande barn som ofta upplevt svåra trauman under flykten. Levnadsförhållanden i mottagarlandet bli avgörande för hur den psykiska ohälsan utvecklas. Asylprocessen i Sverige orsakar allvarliga psykiska skador.
Verkligheten talar sitt tydliga språk. År 2018 redovisades 51 självmord bland ensamkommande. Tio gånger högre självmordsfrekvens än för jämnåriga svenska ungdomar mellan 10 och 21 år. De flesta kom från Afghanistan. Uppgivenheten över att inte få skydd i Sverige var total.
Efter talibanernas maktövertagande i Afghanistan har FN rekommenderat länder att ge afghaner skydd. Enligt EU skall afghaner som fått utvisningsbeslut beviljas omprövning. Länder i Europa ger numera 95-100 procent av afghanska asylsökande uppehållstillstånd. Men inte Sverige. EU:s asylbyrå har listat grupper med särskilt behov av skydd. Migrationsverket följer inte dessa rekommendationer. De ger avslag i hälften av fallen vid omprövning.
De vet att de inte kommer att överleva i Afghanistan och säger: ”Hellre dö i Sverige än som en hund i Afghanistan.”
Många stödpersoner och frivilligföräldrar vittnar nu om depression och självmordstankar hos ungdomarna. Deras förmåga att tåla stress tar slut efter all oro under åren i Sverige. De vet att de inte kommer att överleva i Afghanistan och säger: ”Hellre dö i Sverige än som en hund i Afghanistan.”
”Så hände det som vi hjälpare fruktat. Azad (fingerat namn) orkade inte längre” säger familjepappan som haft Azad boende hos sig i flera år. Azad intervjuades på Migrationsverket och dagen efter avslaget tog han sitt liv. Azad levde i en svensk familj under de formbara åren mellan 15 och 22 och hade integrerat svenska värderingar och en västerländsk livsstil. Västernisering är en av de omständigheter som EU:s asylbyrå har listat som asylskäl. Azad hade anfört flera asylskäl och sin oro för att dödas. Inlämnade läkarintyg visade att han led av allvarlig PTSD med livshotande självmordsrisk vid utvisning till hemlandet.
Reducerat människovärdet
Migrationsverket underkände asylskäl och intyg med motivering: ”Eftersom han inte begått självskadliga handlingar tidigare så har han inte gjort sannolikt att hans hälsotillstånd är livshotande.” Migrationsverket ansåg att han efter mer än sju år lätt skulle kunna ”återanpassa” sig till och försörja sig i talibanernas och arbetslöshetens Afghanistan.
Regeringspartierna och SD har reducerat människovärdet till det ekonomiska värdet på en människa. Endast de som bedöms vara till nytta för Sverige är välkomna. Endast de som bor i närområdet ges mänskliga rättigheter.
Asylsökande människor på flykt från krig och förföljelse ska hindras och avskräckas från att komma till Sverige. SD och regeringen följer inte konventionerna om mänskliga rättigheter, som ger alla människor lika värde oavsett varifrån man kommer.
Skillnad på barn
Rädda Barnen oroas starkt över den skillnad som görs mellan barn och barn i Tidöavtalet, och över att barn kommer att behandlas utifrån var barnet eller dess föräldrar är födda och utifrån vilken grund barnet vistas i Sverige. Trots att Barnkonventionen är lag sedan 2020, beaktas den varken i regeringens migrationspolitik, av Migrationsverket eller av migrationsdomstolarna.
Integrerade svensktalande afghanska ungdomar med jobb och utbildning får avslag på asylansökan efter en ofta rättslös prövning. De kan inte skickas till Afghanistan utan hamnar i skuggsamhället i Sverige. Ska ungdomar betala asylpolitiken med sina liv?
Birgitta Göransson, Leg. psykolog, leg. psykoterapeut
Mickael Larsson, Familjehemsförälder, boendestödjare LSS-hem