Tafsandet på jobbet och i skolan. ”Dickpicen” som plötsligt dyker upp i telefonen. Rädslan för att gå hem ensam på kvällen. Sömntabletterna för att klara av högskolekursen. Svårigheten att göra sin röst hörd och påverka. Att vara ung kvinna i Sverige i dag är i många fall detsamma som att leva med situationer som inte är acceptabla i vårt moderna samhälle.
Som förvaltningsmyndigheter för ungdomspolitiken respektive jämställdhetspolitiken har vi situationen för unga kvinnor som ett viktigt gemensamt område. För oss är det tydligt att livsvillkoren för unga kvinnor behöver förbättras om Sverige ska lyckas nå de politiskt beslutade målen.
Det talas med rätta även om utmaningar som möter pojkar och unga män. Men när vi ser på kvinnors totala livssituation är det påtagliga mönstret att flickor och unga kvinnor missgynnas av bristande jämställdhet. I samband med internationella kvinnodagen ser vi därför ett behov av att särskilt sätta ljuset på tre områden där unga kvinnors situation är mycket oroande:
Otrygghet och utsatthet för sexuella trakasserier
Nästan hälften av alla unga kvinnor känner sig otrygga när de går ut ensamma på kvällen i sitt eget bostadsområde. Mäns våld mot kvinnor är ett av våra största samhällsproblem och yngre kvinnor är som grupp överrepresenterad när det gäller att utsättas för sexualbrott och sexuella trakasserier. 23 procent av de unga kvinnorna i åldrarna 16 till 24 år uppger enligt Brottsförebyggande rådet att de har utsatts för våld, jämfört med 14 procent av männen i samma åldrar. Unga kvinnor är också den grupp som är allra mest utsatt för brott i nära relationer.
Mönstret följer med i arbetslivet, i skolan och på nätet. Chefer, studiekamrater, kollegor och kunder väljer alltför ofta att ta sig oacceptabla friheter. Resultatet ser vi bland annat i att över hälften av alla flickor och unga kvinnor upp till 29 år någon gång i livet har blivit utsatta för sexuella trakasserier.
Inflytande i politiken
Trots att unga kvinnor enligt undersökningar både visar intresse för samhällsfrågor och röstar i val i hög utsträckning är gruppen kraftigt underrepresenterad i politiken. De lämnar dessutom oftare sina uppdrag i förtid. Underrepresentationen ökade i samband med valen 2018, trots att fler unga kvinnor röstade jämfört med förra gången. Samtidigt halkar unga kvinnor efter när det gäller tron på sin egen förmåga att framföra åsikter till personer som bestämmer i samhället.
Det är tydligt att unga kvinnor ser jämställdhet som en viktig samhällsfråga. Om unga kvinnor tar med sig ett engagemang för jämställdhet eller våld mot kvinnor när de engagerar sig politiskt ökar dock risken för att utsättas för psykologiska och sexuella trakasserier. Risken för trakasserier är redan hög för kvinnor i politiken i allmänhet. Kvinnor som arbetar i eller är valda till nationella parlament i Europa, till exempel den svenska riksdagen, uppger en alarmerande grad av sexism, trakasserier och våld.
Psykisk ohälsa
Andelen unga som besväras av ängslan, oro eller ångest har ökat under längre tid. De senaste åren har det skett en dramatisk ökning för flickor och unga kvinnor. Från puberteten och uppåt i åldrarna är det vanligare att flickor och unga kvinnor får diagnostiserad psykisk ohälsa. Fler än varannan tonårstjej uppger i undersökningar att hon har typiska fysiska symptom på psykisk ohälsa som huvudvärk, ont i magen eller svårt att somna minst en gång i veckan. Självmord är vanligare bland unga män, men självmordstankar, självmordsförsök och självskadebeteende är dubbelt så vanligt bland unga kvinnor. Den skolrelaterade stressen har också ökat hos båda könen och unga kvinnor i gymnasiet är den grupp som är mest stressad.
Här finns också ett samband mellan sexuella trakasserier och psykisk ohälsa. Människor far illa både fysiskt och psykiskt av att utsättas för sexuella trakasserier.
De sammanlagda faktauppgifterna på dessa tre områden behöver tas på allvar. Vi har som myndigheter ett tydligt ansvar att förbättra situationen, men frågorna är angelägna för hela samhället. På grund av pandemin riskerar dessutom de brister som redan finns att förstärkas.
Vi kan aldrig ta jämställdheten mellan kvinnor och män för given. Varje generation av barn och unga måste få kunskapen om människors lika värde.
Vår slutsats är tydlig. Vi behöver vända utvecklingen, där unga kvinnor utsätts för ökad risk för våld och sexuella trakasserier, minskade möjligheter att påverka samhället och ökad risk för psykisk ohälsa. Vi kan aldrig ta jämställdheten mellan kvinnor och män för given. Varje generation av barn och unga måste få kunskapen om människors lika värde. Därför behöver jämställdhetsarbetet genomsyra allt arbete lokalt, regionalt och nationellt.
Lena Ag, generaldirektör, Jämställdhetsmyndigheten
Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor