Den 18 september 2019 lämnade regeringen sin höstbudget till riksdagen. I budgeten för år 2020 får vissa myndigheter och statliga verk mer, andra mindre. En verksamhet som får mer pengar är domstolarna. Ambitionen är framför allt att få bukt med brottsligheten.
I den officiella skrivningen från Justitiedepartementet står att: ”Situationen vid Sveriges Domstolar är ansträngd till följd av att antalet inkomna mål och ärenden till domstolarna har ökat markant. Det behövs en resursförstärkning för att mål och ärenden fortsatt ska kunna avgöras med bibehållen hög kvalitet och effektivitet.”
Även om man inte förstår vad resursförstärkning betyder framgår poängen. Det ska bli mer pengar för att domstolarna ska kunna avgöra fler mål.
Mindre pengar än vad som krävs
Problemet är att det för många domstolar kommer att bli tvärtom. Regeringen har inte bara givit de allmänna domstolarna mindre pengar än de begärt. I Rosenbad har man heller inte tagit hänsyn till att rättssäkerhet och domstolar är mer än brottsbekämpning.
Vilken effekt har budgeten på förvaltningsrätterna med migrationsdomstolar?
I Sverige har vi även förvaltningsdomstolar. Fyra av landets förvaltningsdomstolar är också migrationsdomstolar. Vilken effekt har budgeten på förvaltningsrätterna med migrationsdomstolar?
På Förvaltningsrätten i Göteborg informerades till exempel personalen den 23 september 2019 om att ett totalt anställningsstopp införts. Det gäller samtliga personalkategorier. Inga provanställningar har förlängts och påbörjade rekryteringar har avbrutits. Situationen på de fyra migrationsdomstolarna ser olika ut men klart är att budgeten får konsekvenser för samtliga.
Osäkerhet för notarierna
En yrkesgrupp som drabbas hårt av nedskärningarna är notarierna. Vi arbetar under maximalt två år på domstolen men utgör en viktig rekryteringsbas. Många av förvaltningsrätternas fast anställda jurister har varit notarier. Dessutom anställer Sveriges myndigheter notarier som kvalificerad arbetskraft. Åklagarmyndigheten kräver exempelvis notariemeritering för att anställa en jurist som åklagaraspirant. Det är ytterst sällan som en domare inte påbörjat sin karriär som notarie.
Eftersom notariernas anställningar är tidsbegränsade riskerar det faktiska antalet notarier att minska kraftigt nästa år
Eftersom notariernas anställningar är tidsbegränsade riskerar det faktiska antalet notarier att minska kraftigt nästa år, i vart fall på Förvaltningsrätten i Göteborg. I november i år fanns 51 notarier på domstolen. Till jul nästa år kommer det att finnas cirka tio stycken kvar om inga notarier anställs vilket alltså är domstolens plan i dagsläget. Exakt antal är svårt att säga beroende bland annat på hur många som kommer tillbaka från föräldraledighet.
Verkligheten hos domstolarna är en sak. Regeringens bild är uppenbarligen en helt annan. Enligt justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) är anslaget till migrationsdomstolarna högre än det som tidigare beräknats samtidigt som regeringen gjort förändringar som gör det lättare för landets domstolar att samarbeta för att få avlastning. Det möjliggör enligt ministern ”större flexibilitet och effektivare handläggning” (DN den 5 oktober 2019).
Underskott på 178 miljoner
Går detta ihop? Låt oss räkna. Domstolsverket har begärt 300 miljoner för migrationsdomstolarnas verksamhet år 2020. Regeringen har avsatt 122 miljoner. Det leder till ett underskott på 178 miljoner. För Förvaltningsrätten i Göteborg innebär regeringens budget en minskning på cirka 40 miljoner kronor jämfört med budgetåret 2019. Varken en resursförstärkning eller högre effektivitet. Det är fel att påstå någonting annat.
Enligt oss notarier får regeringens budget bland annat följande konsekvenser:
• Domstolarna förlorar kunniga jurister och handläggare.
• Arbetsbördan för den personal som är kvar ökar.
• Attraktionskraften för migrationsdomstolarna som arbetsplats minskar.
Enskilda drabbas värst
I slutändan är det emellertid de enskilda som drabbas värst. Medborgare, blivande medborgare, makar eller barn som vill att migrationsdomstolarna prövar deras fall kommer att få vänta ännu längre tid än nu. Redan i dag hinner migrationsdomstolarna inte med. Förvaltningsrätten i Göteborg har tidigare i år fått kritik från justitieombudsmannen för att migrationsmålen avgörs för långsamt. Visserligen beräknas antalet asylmål minska nästa år men andra måltyper såsom medborgarskapsmål förväntas öka kraftigt.
Medborgare, blivande medborgare, makar eller barn som vill att migrationsdomstolarna prövar deras fall kommer att få vänta ännu längre tid än nu
Både i Europakonventionen och i regeringsformen finns ett uttryckligt krav på att en rättegång ska genomföras inom skälig tid. Ytterst är det riksdag och regering som har ansvaret för att domstolarna klarar av det. Vi notarier förväntar oss att riksdag och regering tar det ansvaret.
Notarier på migrationsdomstolarna i Göteborg, Malmö och Luleå:
Victoria Manhof
Hanna Sandslätt
Linnéa Rodås
Therese Josefsson
Anna-Gabrielle Karlsson
Carolina Svensson
Josefine Lennaard
Isabelle Mechlaoui
Sofie Börjesson
Lena Westman
Clara Heed
Ina Sacko Nilsen
Erik Zeijlon
Henrik Karlsson
Julia Norén
Matilda Ljungqvist
Sara Andersson
Isabelle Ekman
Johan Högmark
Sanna Lindstedt
Ebba Vramming
Anna-Karin Larsson
Julia Johansson
Felicia Nyström
Erik Karlsson
Martin Giessbeck
Carl Matz
Linnea Roslund
Ale Westerlund
Amanda Isaksson
Ebba Hårsmar
Emma Olsson
Rikard Brodda
Peter Stattin Sendin
Olof Björk
Else Welinder
Julia Hemdal
Armina Savanovic