”Jag är gravid med mitt andra barn och känner mig så otrygg när jag tänker på att föda barn nu. Kommer jag att få det stöd jag behöver under födseln och de första dagarna med bebisen? Vad görs för att minimera risken för att jag eller någon i min familj blir smittade, med tanke på att vi ska befinna oss på sjukhus och i kontakt med vårdpersonal? Vilka möjligheter kan erbjudas dem som är friska och under denna kris inte vill föda på en vanlig förlossningsavdelning?”
Så här skriver Kim, 29 år, med förväntad födsel i mitten av maj.
Genomtänkt strategi
Som brukarorganisation för gravida och födande, doulor och barnmorskor tar vi del av frågor och vittnesmål från landets blivande föräldrar. Vi ser hur enskild vårdpersonal gör allt för att trygga de födande och anhöriga, men vi vill också se en genomtänkt strategi från vårdgivare och beslutsfattare för att fortsätta hålla en god vårdstandard även under coronapandemin.
Kvinnor fortsätter att föda barn även i kristider. Att då försöka minska smittspridningen genom att skicka hem partnern från förlossning och inte tillåta partner på BB är inte den mest effektiva åtgärden för att minska smittspridning. Om partnern är väldigt sjuk och inte orkar vara ett stöd, bör vederbörande förstås hålla sig hemma och annan person, såsom en annan närstående, mamma, syster, doula, ersätta partnern som stöd vid födseln och på BB. Att minska på antal vårdkontakter per familj torde vara mycket mer effektivt ur smittohänseende. Därför önskar vi följande åtgärder för att säkra tryggheten för gravida och födande:
Att vård ges via distans och i hemmet. Vård under latensfas kan ges via telefon eller videosamtal, förlossningspersonalen kan både ge handfasta tips till partnern och stödja den födande. Efter normal förlossning bör tidig hemgång uppmuntras, med uppföljande stöd per telefon och i hemmet, i en utökning av BB-hemma. Mödravård kan genom att ges i hemmet säkerställa att även medföräldern får information och stöd av vården.
Hela arbetspasset
Att vård inne på sjukhuset ställs om till one-to-one care. Under födseln bör en och samma personal stanna inne på rummet hela sitt arbetspass, det vill säga under aktiv förlossning så är även den personalen som är tänkt att bistå i ”karantän” inne hos familjen.
En positiv effekt av one-to-one care blir att personalen på rummet helhjärtat kan och får ägna sig åt den födande och med hjälp av partnern ge det stöd som behövs. Det finns gott om vetenskapligt underlag på att just kontinuerligt personligt stöd samt bad, lustgas och alternativ smärtlindring minskar behovet av medicinsk smärtlindring såsom epidural, värkstimulerande dropp och andra medicinska insatser och komplikationer som i den händelse av att sjukhusen är svårt överbelastade kanske blir svåra att tillgå och/eller hantera på ett patientsäkert sätt. Att arbeta så att risken för dessa ingrepp minimeras besparar också resurserna för de födande som verkligen behöver dem.
Vården på BB utgår generellt från att det finns en partner som stöttar och hjälper till. Att i dessa tider inte tillåta partnern på BB innebär att familjen separeras i en för anknytningen essentiell tid samt att mamman med sitt nyfödda barn måste öka sin kontakt med personalen.
Föda hemma med stöd
Att återinföra hemförlossningsbidraget som fanns i Region Stockholm fram till för åtta månader sedan och erbjuda det i hela landet, så att de kvinnor som önskar föda hemma får möjlighet att göra detta med barnmorskestöd. Familjerna får själva ordna med barnmorskor, som i sin tur söker förlossningspengen från sin region. Hembarnmorskorna behöver även få tillgång till erforderliga läkemedel från förlossningsavdelningen på närmaste sjukhus. Upparbetade rutiner och kriterier tillämpas förstås, för att fortsätta på det säkra och välfungerande systemet.
Om vi inte agerar för att gravida och födande kvinnor ska känna sig trygga riskerar vi att kvinnor av rädsla för smitta föder oassisterat hemma utan möjlighet till säker och ordnad hemförlossning.
Lisel Næslund, Ordförande Födelsehuset
Eva Finch, Förälder, Uppsala
Jane Fogelström, Barnmorska, Stockholm
Jenny Koos, Justisse HRHP och doula, Malmö
Gabriella Maseno, Förälder, Malmö
Christine Olsén, Förälder och doula, Östersund
Kristina Sallnäs, Sjuksköterskestudent, Stockholm
Lovis Tjärnberg, Sjuksköterska, Stockholm
Tuyetyen Tang, Förälder och doula, Malmö