Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Människor reser med olika syften. Resor kopplade till affärer, möten, fritid samt besök av släkt och vänner tillhör de vanligaste syftena. Många, och inte bara multinationella, företag har kontakter över stora ytor inom och mellan landsgränser, skriver debattören. Bild: Jonas Ekströmer/TT
Människor reser med olika syften. Resor kopplade till affärer, möten, fritid samt besök av släkt och vänner tillhör de vanligaste syftena. Många, och inte bara multinationella, företag har kontakter över stora ytor inom och mellan landsgränser, skriver debattören. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Turismen är samhällsbärande och inget vi ska sluta med

EU-kommissionen presenterade nyligen riktlinjer för att möjliggöra turism igen. Detta är viktigt då turismen är så mycket mer än resor till vita stränder och paraplydrinkar i solnedgången. Turismen är ett nödvändigt utbyte mellan länder och en minskad turism slår direkt mot välfärden, skriver Malin Zillinger, universitetslektor.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

När medierna rapporterar om planerna på att öppna upp länder för att återaktivera turismen bildsätter medierna gärna med vita stränder, hotellpooler och festande människor i solnedgång. Men detta är bara en liten del av vad turism innebär.

Alltmer integrerad värld

Människor reser med olika syften. Resor kopplade till affärer, möten, fritid samt besök av släkt och vänner tillhör de vanligaste syftena. Många, och inte bara multinationella, företag har kontakter över stora ytor inom och mellan landsgränser. Vi vet att kategorin människor som besöker nära och kära i andra länder växer, eftersom vi lever i en alltmer integrerad värld. Barn flyttar för att arbeta eller studera, vänner reser för att hälsa på varandra i olika delar av världen, folk blir kära och flyttar av den anledningen. Vi vet att den ekonomiska, kulturella, själsliga utvecklingen är beroende av utbyte mellan olika platser.

Såklart finns det också nackdelar förknippade med turism: platser överexploateras, den ekonomiska vinningen går ofta till multinationella företag istället för lokalbefolkningen och inte minst bidrar turismen till att sprida risker och sjukdomar världen över, som vi just nu smärtsamt erfar med coronapandemin. Men även här är poängen tydlig. Turism i dess rätta bemärkelse är inte något som sker vid sidan om övrig varu- och tjänsteproduktion. Tvärtom är turismen en samhällsbärande del av vårt välfärdssystem.

Det är viktigt att förstå att turism går hand i hand med andra näringssektorer. Sveriges identitet förknippas ofta med tillverknings-, stål- och fordonsindustri, spel- och musikindustri, för att nämna några exempel. Ingen av dessa näringsgrenar skulle klara sig utan den turistiska infrastrukturen där transportmöjligheter, boenden, kulturella- och aktivitetsevenemang ingår.

Inget vi kan stänga av

Ur ett systemperspektiv förvånar detta inte: skruvar vi på en del av systemet får vi en effekt på en annan. Men om turismen pratar vi som om vi kan stänga av och sätta på den utan att det påverkar vårt samhälle.

I ett svenskt perspektiv är turismen en samhällsbärande näring. Cirka 10 procent av den arbetsföra befolkningen arbetar med turism i olika former. Den ger många unga sin första anställning och erbjuder invandrare ett första instegsjobb. På så sätt är turismen en viktig motor för integrationen. Internationellt ses turism gärna som ett steg ur fattigdom, ungefär som textilindustrin i industrialiseringens dagar. Om turismen försvinner drabbar det därför Sveriges och världens välfärdspolitik. Därför är det fel att sätta ett likhetstecken mellan turism och försumbar fritid, så som det ofta görs idag.

Malin Zillinger, universitetslektor Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet