Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Trygghet. En socialliberal trygghetspolitik står på flera ben, både det mer omedelbart trygghetsskapandet och det mer långsiktigt brottsförebyggande, skriver debattörerna. Bild: Arkivbild: Elisabeth Alvenby

Trygghet kräver både hjärta och hjärna

Fler poliser, skärpta straff och fler övervakningskameror är en del av arbetet för att öka tryggheten för göteborgarna. Men det räcker inte. Det behövs även insatser från andra aktörer för att det ska fungera långsiktigt, skriver Sivert Aronsson (L) och Eva Flyborg (L).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Under valrörelsen pryddes Göteborg av valaffischer med budskap om fler poliser och hårdare straff, politiska löften för att komma tillrätta med den kriminalitet som tillåtits breda ut sig. Göteborg har drabbats hårt av den organiserade brottsligheten. Hot, misshandel, rån, skjutningar och knarkförsäljning sker på öppen gata. Det är dags för det demokratiska samhället att sätta ned foten.

Staden ska återtas från de kriminella, något annat kan aldrig accepteras. Brott ska bestraffas, brotts-offer måste få upprättelse och kriminella hållas borta. En förnuftig trygghetspolitik förenar dock brottsbekämpning med ett tidigt och brett förebyggande arbete. I detta avseende utgör Gårdsten och Gamlestaden två framgångsexempel.

Forskning visar att mellanmänsklig tillit är effektivt mot brottslighet och otrygghet. Tillit kan skapas genom lokalt engagemang. I Gårdsten har det lokala fastighetsbolaget Gårdstensbostäder engagerat sig i sociala frågor som sysselsättning, trygghet och inflytande. Här erbjuds praktikplatser, utbildning och möjligheter att vara med och utforma sitt eget kvarter, detta med påvisat positiva resultat.

Från luggslitet till attraktivt

Gamlestaden har på några år förvandlats från ganska luggslitet till attraktivt, tryggt och rent. Där har merparten av stadsdelens fastighetsägare gått samman i en lokal ideell fastighetsförening som utgör ett så kallat ”Bid” (Business improvement district). Bid är en metod för att få många aktörer att ta ett lokalt ansvar, som går utöver deras direkta verksamhetsansvar, och tillsammans bidrar till en positiv stadsutveckling.

Politiken ska sedan garantera en välfungerande socialtjänst, att övervakningskameror finns där så behövs, att klotter saneras omgående, att brända bilar forslas bort et cetera. Och i väntan på fler poliser ska trygghetsvakter engageras. Vi tycker dessutom att de särskilda ”paragraf 3”-områdena där ordningsvakter kan agera ska utökas till att omfatta hela Göteborg.

Står på flera ben

Vi blundar inte för den otrygghet många göteborgare känner i dag och inte heller för de uppenbara behov som finns av fler poliser och straffskärpningar. En socialliberal trygghetspolitik står dock på flera ben, både det mer omedelbart trygghetsskapande och det mer långsiktigt brottsförebyggande. Att bara göra det ena kan ge kortsiktiga förbättringar, men det löser inte problemet på sikt. En verkningsfull politik måste involvera både hjärta och hjärna, för ibland krävs hårda nypor för ett mjukt samhälle.

Sivert Aronsson (L)

ledamot stadsutvecklingsrådet SDN Majorna-Linné

Eva Flyborg (L)

tillträdande ledamot kommunfullmäktige Göteborg