Men trots löften om att minst 55 procent av befolkningen skulle ha en fast läkarkontakt senast 2022, visar siffror att endast omkring 30 procent faktiskt har det, skriver debattörerna.
Men trots löften om att minst 55 procent av befolkningen skulle ha en fast läkarkontakt senast 2022, visar siffror att endast omkring 30 procent faktiskt har det, skriver debattörerna. Bild: isabell Höjman/TT

Trots löften om fasta läkare har kontinuiteten i stället försämrats

Anna har överlevt bröstcancer men kämpar nu med diabetes, ryggvärk och depression. Hon behöver därför regelbundna läkarbesök, men varje gång hon kontaktar vårdcentralen svarar en ny sjuksköterska och hon träffar en ny läkare. Hon ägnar mer tid åt att berätta sin historia än att få hjälp med sina nuvarande problem, skriver sju vårdanställda i VGR.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Detta är en verklighet för alltför många invånare i Västra Götalandsregionen. 70 procent av befolkningen saknar en utlovad fast vårdkontakt. Som vårdpersonal i primärvården möter vi dagligen nya patienter som vi tidigare inte har träffat. Vi känner deras frustration när de måste förklara sina behov om och om igen för ännu en ny läkare eller sjuksköterska som inte känner dem.

Regionen har lovat ett skifte till "Nära vård": En trygg vård som anpassas efter befolkningens behov och som är tillgänglig när det behövs, där vårdcentralen ska vara navet.

Men trots löften om att minst 55 procent av befolkningen skulle ha en fast läkarkontakt senast 2022, visar siffror att endast omkring 30 procent faktiskt har det. Att enbart fokusera på hur många som har en fast vårdkontakt på pappret blir dessutom vilseledande, då det viktiga är att medborgarna faktiskt får träffa sin fasta vårdkontakt som utgörs av både fast läkare, fast sjuksköterska och flera andra professioner.

ANNONS

Säkrare vård

När din vårdpersonal känner dig får du säkrare vård. Kontinuitet, möjligheten att träffa samma vårdpersonal över tid, är avgörande för att skapa en patientsäker vårdrelation som bygger på förtroende och förståelse.

Men denna kontinuitet är hotad. Brist på främst allmänläkare har skapat en era av ”ärendehantering” där patienter behandlas som ärenden snarare än människor. Vårdcentralen förväntas ta hand om fler diagnoser utan att få mer resurser och de klarar inte av att erbjuda den tillgängligheten som patientsäkerhetslagen kräver. En stor andel allmänläkare överväger nu att lämna yrket, vilket riskerar att skapa en ond spiral.

I flera länder, bland annat i Norge, har man lyckats skapa en vård där patienter oftast träffar samma läkare under en längre tid. Personer med samma läkare i över 15 år hade 30 procents mindre risk att behöva akut sjukhusvård och 25 procents lägre risk att dö under studieperioden jämfört med de som bara haft samma läkare i ett år. Svenska studier visar på liknande resultat. Då våra sjukhus regelbundet larmar om en ohållbar situation så kan man tro att satsningar på kontinuitet skulle stå överst på regionledningens dagordning.

Detta kan nås genom en hållbar arbetsmiljö för personal och rimliga patientlistor

Trots detta visar Vårdanalys och Närhälsans årsredovisning att kontinuiteten sjunker. Vi och våra patienter undrar vilka åtgärder regionfullmäktige och regiondirektören i VGR har tagit och varför deras åtgärder inte har givit resultat.

ANNONS

Det finns dock fortfarande hopp. Genom att investera skattemedel utifrån primärvårdens utökade uppdrag, ökade kostnader och inflation, kan vi göra arbetet attraktivt på vårdcentraler och nå målet med en specialistläkare per 1100 invånare så som Socialstyrelsen rekommenderar. Detta kräver att regionledningen pekar med hela handen.

Här följer tre konkreta krav för en fungerande primärvård:

– Vårdcentraler ska kunna erbjuda tillgänglig och trygg vård med kontinuitet för sina listade invånare. Detta kan nås genom en hållbar arbetsmiljö för personal och rimliga patientlistor. Varje vårdpersonal som slutar eller går ned i deltid för att inte bli sjuka av jobbet är ett misslyckande och ett hot mot patientsäkerheten.

– Kontinuitetsindex ska öka och antal invånare per heltidsanställd specialist i allmänmedicin ska närma sig 1100 inom två år. Kontinuitet ska även prioriteras för sjuksköterskor och andra professioner i primärvården.

– Primärvårdens resurstilldelning måste höjas för att öka antalet anställda fasta läkare med helhetsansvar, som arbetar i team med fasta vårdkontakter från andra vårdprofessioner.

För Anna och alla svenskar som är beroende av vår sjukvård är det dags för förändring. Det är dags att ”Nära vård” inte bara blir ett löfte, utan verklighet.

Vi välkomnar regionledningens svar på denna artikel och bjuder in till konstruktiv och lösningsorienterad dialog i detta forum för transparens mot VGRs medborgare. Tillsammans kan vi göra skillnad.

ANNONS

Artin Entezarjou, disputerad ST-läkare inom allmänmedicin, styrelseledamot DLF (Distriktsläkarföreningen) VGR

Daniel Eriksson, specialistläkare i allmänmedicin, ordförande DLF (Distriktsläkarföreningen) VGR

Jan-Olof Skalenius, specialistläkare i allmänmedicin, styrelseledamot DLF (Distriktsläkarföreningen) VGR

Jakob Nylén, specialistläkare i allmänmedicin, ordförande för primärvårdssektionen i Västra Götalands läkarförening

Martin Håland, anestesisjuksköterska, ordförande Vårdförbundet Västra Götaland

Magnus Isacson, specialistläkare i allmänmedicin, ordförande Svensk Förening för Allmänmedicin

Marina Tuutma, specialistläkare i allmänmedicin, ordförande Svenska Distriktsläkarföreningen

ANNONS