Om den här sommarens extremväder har visat oss något är det att vi måste klimatanpassa våra samhällen snarast möjligt. Sverige har visserligen kommit relativt lindrigt undan jämfört med många andra länder i sommar, men det finns ingen garanti för att vi kommer göra det kommande somrar också.
Enligt Greenpeace är det särskilt viktigt att Tidöpartierna klimatanpassar jord- och skogsbruket. Annars är det en tidsfråga innan Sverige drabbas ännu värre än i år med minskad matproduktion, ännu högre matpriser och skogsbränder som ökar utsläppen ytterligare. Tidöpartierna har ett ansvar att skydda oss mot det - i synnerhet eftersom deras politik eldar på klimatkrisen och således bidrar till att göra oss mer utsatta för det extremväder som riskerar att bli framtida somrars normalväder.
Dopad idrottsman
Tidöpartierna bör ta våra förslag i beaktning snarast möjligt för att skydda våra samhällen mot extremväder och samtidigt stärka den biologiska mångfalden:
Ställ om till ett agroekologiskt jordbruk. Dagens jordbruk kan jämföras med en dopad idrottsman. På ett dumdristigt sätt har vi gjort allt i vår makt för att maximera prestationen och resultatet. Artrik och ekosystemviktig mark, i form av exempelvis slåtterängar och våtmarker, har fått ge plats åt stora jordbruksåkrar som pumpas med konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel – idrottsmannens steroider. Jordbruket har förstörts inifrån likt en sönderdopad kropp vars organ har tagit mycket stryk under lång tid. Det är ett pris vi nu har börjat betala för. Vårt jordbruk är numera känsligt för torka och kraftig nederbörd, vilket ökar risken för förstörda skördar och jordar. Det bidrar i sin tur till ökade matpriser. Samtidigt är dagens jordbruk ett hot mot den biologiska mångfalden.
Ett så kallat agroekologiskt eller regenerativt jordbruk fungerar på det motsatta sättet. Istället för att plöja naturen till förmån för stora åkrar och monokulturer, finns det i ett agroekologiskt jordbruk olika växter och träd vid odlingarna. Det ger jordbruket en inbyggd motståndskraft och gör det mindre känsligt för torka och nederbörd, eftersom växterna och träden kan binda mycket vatten och sedan ”dela med sig” av det till skördarna under torra perioder. Ett agroekologiskt jordbruk är helt enkelt i samklang med naturen och drar nytta av naturens processer. Det producerar inte mindre mat, det kostar inte mer och kräver färre insatsvaror. Framförallt är det långsiktigt hållbart.
Ett agroekologiskt jordbruk är helt enkelt i samklang med naturen och drar nytta av naturens processer
En sådan klimatanpassning av jordbruket kommer att ta tid och kräva resurser, men det är ingenting jämfört med vad det kostar med förstörda jordar och skördar, övergödda sjöar och hav. Det gör även Sverige mer självförsörjande eftersom vi till exempel blir mindre beroende av importerat konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.
Ställ om till ett naturnära skogsbruk. I många år har skogsindustrin fokuserat på ett maxat uttag av skogsråvara och anpassat skogen efter det. Kalhyggen blandat med täta, mörka skogar med monokulturer förstör inte bara ekosystem, det gör även skogen mer känslig för bränder och insektsangrepp från till exempel granbarkborre. För att vända utvecklingen är det hög tid att ställa om till ett naturnära skogsbruk och sluta kalhugga.
I ett naturnära skogsbruk är skogen inte full av planterade barrträd som gran och tall, uppställda på rad likt tändstickor som lätt fattar eld. Istället finns där en variation av olika trädarter i olika åldrar, exempelvis gamla lövträd. Lövträd är mer motståndskraftiga mot både insektsangrepp och skogsbränder eftersom de till exempel är bättre på att binda vatten. I ett naturnära skogsbruk får även död ved, som många arter är beroende av, ligga kvar på marken istället för att gallras bort och bli till dåligt betald massaved.
Förbjuda kalhuggning
Dessvärre är Tidöpartierna inte ensamma om att visa ett skralt intresse för att ställa om skogsbruket. I stället fortsätter skogsindustrins myter att spridas. Ett viktigt första steg vore att åtminstone förbjuda kalhuggning och markberedning under torra perioder eftersom detta ökar risken för skogsbränder. Våtmarker behöver också återställas i högre takt då de kan minska risken för att skogsbränder sprider sig, samtidigt som de är avgörande för att snabbt minska utsläppen.
Det är vi själva som har försatt oss i en situation där vi hotas av klimatkrisens effekter. Och det är bara vi själva som kan ta oss ur klimatkrisen om varje land tar sitt ansvar. Eftersom Tidöpartierna inte har någon plan för hur Sverige ska ta sitt ansvar och minska utsläppen i närtid, menar Greenpeace att det är Tidöpartiernas skyldighet att skydda oss mot konsekvenserna av den klimatpolitik som de för.
Erika Bjureby, Sverigechef Greenpeace