Slutreplik
16/5 Att bara lyssna på patienter som mår dåligt hjälper dem inte
12/5 Söker du hjälp för ångest i dag finns det ingen som lyssnar
Allt fler vittnar om hur försök att tala om allvarliga problem som orsakar sorg, ångest och nedstämdhet, möts med förenklade metoder med hänvisning till deras evidens. Man undviker att tala om vad problemet berör eller så lämpar sig frågeställningarna helt enkelt inte för dessa angreppssätt. Lika lite som självmord kan förutsägas med enkäter, kan enkla tekniker eller evidensbaserade metoder användas för att möta flera av de frågeställningar som människor ställs inför i arbete och privat liv. En förenklad syn på människan fungerar inte i det terapeutiska rummet.
Det verkar inte längre handla om att bedriva vård utifrån ”vetenskap och beprövad erfarenhet”. Numera skall psykologen ge sken av att bedriva vetenskap, på bekostnad av den beprövade erfarenheten. Klinisk kunskap som baseras på empiri och tar stöd i teorier som har utvecklats över tid, förkastas som ovetenskaplig.
Nedmontering av psykologyrket
Bevittnar vi en nedmontering av psykologyrket i evidensens namn? Om man reducerar professionens riktlinjer och de psykoterapeutiska inslagen i utbildningen, till att endast omfatta det enkelt mätbara, så kan man inte längre förvänta sig att psykologer förmår möta många av de frågeställningar som patienter söker för. Om man därutöver ytterligare minskar ner eller helt avlägsnar egenterapin, är det svårt att förvänta sig att den blivande psykoterapeuten skall utveckla sin omdömesförmåga och kliniska känslighet. Att ställa in utbildningen för psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter bidrar heller inte till att förse vårdinstanser med sådan kompetens.
Larssons värdering av Sigmund Freuds bidrag, skiljer sig märkbart från kvalificerade tänkare som Jacques Derrida, Michel Foucault, Jacques Lacan och Julia Kristeva. Förslaget att helt avlägsna historiska inslag med kunskap om Freuds psykoanalys i psykoterapiutbildningen, är inte förenligt med inställningen till vetande i ett fungerande lärosäte.
Det är fortfarande genom att tala och lyssna, som det går att belysa människan i hennes komplexitet
Inte heller är det givet att man likt Larsson uppfattar ”evidensbaserade metoder” som ”komplexa” och av denna anledning ”framgångsrika”. Problemet är att såväl patienter som blivande psykologer härmed förespeglas mer än vad som tycks vara möjligt. Mänskligt lidande måste förstås utifrån en vidare syn på kunskap.
Det är fortfarande genom att tala och lyssna, som det går att belysa människan i hennes komplexitet. Längs denna väg kan det även bli möjligt att finna en öppning. Att få tillgång till ett allvarligt syftande, fördjupande samtal, kommer för många av dem som lider fortsättningsvis att vara avgörande.
Annika Stiebe, psykolog och psykoanalytiker
