Forskning har visat att barn som går i förskola, särskilt i förskolor av dålig kvalitet, har stadigvarande högre nivåer av kortisol. Ihållande förhöjda kortisolnivåer har hittats hos barn, även när pedagogerna ansåg att barnet hade ”anpassat sig” till miljön, skriver debattören.
Forskning har visat att barn som går i förskola, särskilt i förskolor av dålig kvalitet, har stadigvarande högre nivåer av kortisol. Ihållande förhöjda kortisolnivåer har hittats hos barn, även när pedagogerna ansåg att barnet hade ”anpassat sig” till miljön, skriver debattören. Bild: Hasse Holmberg/TT

Tänk om ökningen av adhd-diagnoser beror på för tidig förskolestart

Enligt statistik och data från patientregistret hos Socialstyrelsen har antalet adhd-diagnoser bland svenska barn ökat med över 600 procent de senaste 15 åren. I Stockholmsregionen är ökningen 1 700 procent. Det inte någon vågar lyfta är dock att under samma period har allt fler barn börjat allt tidigare i förskola, gått längre dagar i en förskola av sämre kvalitet, skriver Madeleine Lidman.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Forskning i dag visar att adhd främst beror på biologiska orsaker och att ärftlighet är en viktig faktor. Många menar också att ökningen av diagnoser beror på en tidigare underdiagnosticering. Samtidigt sticker Sverige ut med extremt stor ökning jämfört med andra länder. Det jag vill lyfta i den här diskussionen är att allt som vi i dag klassar som adhd kanske inte är det, utan adhd-liknande symtom som är stressrelaterade och kan bero på miljön i förskolan, där många sätter sina barn så tidigt som vid ett års ålder då hjärnan är som känsligast.

Det är inte lätt för föräldrar att få ihop livspusslet i dag, med den styrande familjepolitik vi har där föräldrar förväntas arbeta som mest den period barnen behöver dem som mest. Statistik från Försäkringskassan visar att i Stockholm väljer en majoritet av föräldrarna standardlösningen med två heltidsarbetande föräldrar och barnet i förskola från ett års ålder. I decennier har nu dessutom larmen kommit om för stora barngrupper och för få personal i förskolan, vilket gör att många förskolor saknar rätt förutsättningar att ge barnen bra dagar.

ANNONS

Stora barngrupper

I Stockholm där en majoritet av alla barn går heltid från tidig ålder i förskolor som ofta har för stora barngrupper, för få pedagoger, i en stressig och bullrig miljö – med vistelsetider på 50–60 timmar i veckan, så har adhd-diagnoserna ökat med 1 700 procent, jämfört med övriga landet där ökningen är 600 procent.

Forskning har visat att barn som går i förskola, särskilt i förskolor av dålig kvalitet, har stadigvarande högre nivåer av kortisol. Ihållande förhöjda kortisolnivåer har hittats hos barn, även när pedagogerna ansåg att barnet hade ”anpassat sig” till miljön.

Vid National Child Development Center vid Harvard har forskare rapporterat om att förhöjda kortisolnivåer riskerar att deformera uppbyggnaden av barnets hjärna. I studier har de funnit att kortisolnivåerna hos 63 procent av förskolebarnen var förhöjda, av vilka de ansåg att 40 procent var stressade. De negativa effekterna av vistelse i förskola i form av ökad kortisolutsöndring, var tydligast hos barn under tre år. Den period när barnets hjärna utvecklas som mest, är alltså den period då en majoritet av alla små barn går i förskola långa dagar i en verksamhet som ofta inte har rätt förutsättningar att tillgodose vad små barn behöver.

I USA har inskrivningen i förskola ökat kraftigt sedan 80-talet och ungefär två tredjedelar av alla fyraåringar går i förskola i dag

Intressant också är att både USA och Kanada som ligger i topp, tätt följda av Sverige när det gäller extremt höga tal av adhd-diagnoser, precis som vi i Sverige bedriver en aktiv politik för att få in fler barn i förskola. I USA har inskrivningen i förskola ökat kraftigt sedan 80-talet och ungefär två tredjedelar av alla fyraåringar går i förskola i dag.

ANNONS

De statliga programmen i Tennesse: Voluntary Preschool-program har varit relativt tidskrävande vilket gjort att barn från socioekonomiskt utsatta grupper varit tvungna att gå minst 5,5 timme per dag i stora barngrupper med upp till 20 barn. (I Sverige har vi ännu större barngrupper). Från tredje till sjätte klass dokumenterades endast negativa resultat för de som deltagit, och de negativa effekterna ökade med tiden.

I studien har man även jämfört förskolebarnens utveckling med de barn som haft hemmaomsorg och det som framkommit är att hemmaomsorg i familjen för fyraåringar är bättre än förskola. Barn som gått i förskola visade sig också ha långt fler beteendeproblem under sin skoltid, de hade sämre betyg, fler diagnoser och fler hade inlärningssvårigheter eller känslomässiga störningar, jämfört med barn som haft hemmaomsorg.

Ifrågasätter deras val

Det är anmärkningsvärt att vi inte forskat om förskolans effekt på barn i Sverige under de senaste 40 åren. I synnerhet som det nu genomförs ett experiment som är unikt och som vi är ensamma om i hela världen – där uppsökarenheter ute hos kommunerna ringer hem till föräldrar som gjort ett aktiv val att ha hemmaomsorg eller pedagogisk omsorg (dagmamma), för att ifrågasätta deras val och försöka få dem att sätta in sina barn i förskolan istället. Med tanke på den extremt kraftiga ökningen av adhd-diagnoser, så känns det väldigt angeläget att vi i Sverige nu börjar forska på vilken effekt förskola faktiskt har på barn.

ANNONS

Madeleine Lidman, Hemmaföräldrars nätverk

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS