Arrendeavtalet mellan ägaren Mölndal stad och det kommunala bolaget Gunnebo Slott och Trädgårdar AB som driver verksamheterna, skrevs medvetet långsiktigt för att inte vara avhängigt av politiska svängningar eller ekonomiska toppar och dalar, skriver debattörerna.
Arrendeavtalet mellan ägaren Mölndal stad och det kommunala bolaget Gunnebo Slott och Trädgårdar AB som driver verksamheterna, skrevs medvetet långsiktigt för att inte vara avhängigt av politiska svängningar eller ekonomiska toppar och dalar, skriver debattörerna. Bild: Mostphotos

Tänk om kring besparingarna som hotar kulturarvet Gunnebo slott

Mölndals stad köpte Gunnebo slott 1949, för att bevara kulturarvet och tillgängliggöra 1700-talsegendomen med sina trädgårdar för alla. Nu drar man ner på finansieringen, vilket leder till att vi inte kommer kunna ta hand om platsen och driva verksamheten på det sätt den förtjänar, skriver 34 anställda.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Moderbolaget Kvarnfallet skär ner på koncernbidraget till dotterbolaget Gunnebo slott och trädgårdar AB till 17 miljoner kronor 2024. Detta sker oaktat att bolaget har nytillkomna kostnader för det rekonstruerade orangeriet som invigdes 2022, en byggnad som staden själv har fattat beslut om skulle återskapas. Gunnebo måste omedelbart anpassa organisationen och sju-åtta tjänster försvinner. Detta kommer att resultera i att underhållsskulden ökar och på lång sikt hotas bevarandet av kulturarvet. Nu riskerar byggnader att förfalla, trädgårdar läggas ner och landskapet att växa igen. Vi får veta att det ska göras ett omtag, att man tittar på både arrendeavtal, ägardirektiv och styrelsens sammansättning, till och med på driftsform. Att staden bestämmer sig för vad man vill med Gunnebo välkomnar vi, men gör det arbetet först innan nedmonteringen startar.

ANNONS

Nationellt kulturreservat

Alla beslut som kommunfullmäktige fattat sedan egendomen köptes har haft som mål att Gunnebo skall bevaras. Byggnadsminnesförklaringen 1963 är exempel på det och 40 år senare ville staden skydda Gunnebo ännu mer genom att inrätta ett nationellt kulturreservat.

Arrendeavtalet mellan ägaren Mölndal stad och det kommunala bolaget Gunnebo slott och trädgårdar AB som driver verksamheterna, skrevs medvetet långsiktigt för att inte vara avhängigt av politiska svängningar eller ekonomiska toppar och dalar. Hur kunde man ha råd med Gunnebo vid förvärvet 1949, vid byggnadsminnesförklaringen 1963, när man beslutade att Gunnebo skulle återställas till sitt 1700-talsskick 1995 och vid kulturreservatsbildnigen 2003, men tydligt signalera att det har man inte i dag? Vem höjer sig över den kortsiktiga ekonomiska aspekten och säger: Vi har ansvar för det som tidigare generationer har skapat, vi har ansvar för vår historia och för vårt kulturarv, vi har ansvar för att kommande generationer också skall få ta del av den kunskap och den plats som har byggts upp under de senaste 25 åren?

På köpet har staden fått ett av regionens stora besöksmål som väcker uppmärksamhet och genererar pengar

Efter att visionen ”Åter till 1700-talet” sjösattes har byggnader och trädgårdar tillkommit, stora investeringar har gjorts av både staden och andra och sakta men säkert har Gunnebo byggt en verksamhet som baseras på kunskap och på långsiktighet så att oersättliga värden skall finnas kvar till våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn. På köpet har staden fått ett av regionens stora besöksmål som väcker uppmärksamhet och genererar pengar. Självförsörjningsgraden är cirka 60 procent, vilket får anses som högt för ett kulturarv.

ANNONS

Gunnebos arbetssätt, som nu är på väg att monteras ned, har uppmärksammats på både nationell och internationell nivå. Under hösten 2023 besöks Gunnebo av Statens fastighetsverk, Drammens museum, Vestfolds museer och Norrvikens trädgårdar, som alla vill veta hur Gunnebo lyckats med både bevarande och affärsmässighet.

Tydlig resurs

Gunnebos personal har också i sitt uppdrag att ta emot praktikanter, studenter, lärlingar, feriearbetare och personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Där är vi en tydlig resurs både för utbildningsväsendet och för kommunens olika förvaltningar, en resurs som borde utvecklas mer, inte avvecklas.

Om Mölndals stad i framtiden bara vill betala för Gunnebo när ekonomin går som på räls och prinsessor och presidenter kommer på besök bör man ta sig en allvarlig funderare på om man ska äga en plats som är beroende av långsiktiga politiska beslut och en tydlig vilja från sin ägare. Kanske vill man i stället följa i Norrköpings kommuns fotspår och sälja ut sitt kulturarv? Om man nu lyckas hitta en köpare, förstås. Och innan man gör det, kanske man skall fråga Mölndalsborna vad de tycker om det.

Johanna Lindén

Susanna Holmström

Camilla Wihlander

Andreas Bergerson,

Anders Lindström,

Magnus Welin,

Tone Berget,

ANNONS

Bengt Kanebratt,

Viola Johansson,

Marica Wettergren,

Mikael Glad,

Lotta Ekroth,

Madeleine Nilsson,

Josefina Mast,

Tove Arreklev,

Adam Sundh,

Iza Knutsson,

Gustav Dagerås Östebo,

Ingvar Andersson,

Anna Groneberg,

Anneli Stahre,

Joakim Seiler,

Therese Berggren,

Sanna Broome,

Johanna Isaksson,

Jennifer Mitsrisai,

Stefan Günther,

Heidi Ketola,

Johnny Mattsson,

Daniel Lundberg,

Daniel Brobäck,

Mikaela Svensson Tegström

Krister Berg

Annelie Johansson

anställda vid Gunnebo Slott och Trädgårdar

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS