Talet om att dubbla kärnkraften är bortom all rim och reson

Det tyska statsägda företaget Uniper, som är stor delägare i de tre svenska kärnkraftverken, meddelade i början av augusti att företaget inte överväger att investera i ny kärnkraft i Sverige. Ändå säger klimat- och miljöministern att den svenska kärnkraften ska byggas ut till det dubbla. Hur ska det gå ihop? skriver Göran Bryntse och Thomas B Johansson.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

En svensk kärnkraftsutbyggnad till det dubbla är så bortom all rim och reson, också utifrån företagsekonomiska överväganden, att den tveklöst väcker frågan om alltihop bottnar i ett rent politiskt spel. Är det verkligen partisekreteraren i SD, det vill säga den mest pådrivande energipolitikern bakom Tidöavtalet och tidigare operatören på Oskarshamns kärnkraftverk, som fått ett sådant genomslag?

Det välrenommerade finansföretaget Lazard publicerade i april 2023 följande beräkningar av de genomsnittliga produktionskostnaderna:

Ny kärnkraft: cirka 180 $/MWh, vindkraft på land: cirka 50 $/MWh, havsbaserad vindkraft: cirka 100 $/MWh, Storskalig solel: cirka 60 $/MWh.

Erkänner inte fakta

Den kunskapsförnekande kärnkraftslobbyn erkänner varken dessa fakta eller att de tre reaktorbyggena i Västeuropa blivit kraftigt försenade och kostar cirka 4 gånger mer än vad som utlovats. Varje ny reaktor medför under sin livstid merkostnader jämfört med ny vindkraft på minst 300 miljarder kronor. SMR, Small Modular Reactors, som ännu inte finns i kommersiell drift, blir ännu dyrare per producerad kWh.

ANNONS

Sveriges stora tillgång till lättreglerad vattenkraft gör att behov av ellagring inte är brådskande. Dessutom rasar nu kostnaderna för ellagring. Nya hybridflödesceller kostar mindre än 30 $/kWh jämfört med dagens litiumjonbatterier, cirka 130 $/kWh. Vätgas är ett annat alternativ som sjunker i pris tack vare ny teknik. Det blir klart billigare att bygga elsystem från vindkraft med tillräcklig lagring, först från vattenkraft och senare också med andra tekniker, än kärnkraft.

När finska riksdagen år 2002 gav klartecken för att bygga reaktorn Olkiluoto 3, som nyligen tagits i drift som det första och enda i Västeuropa under 2000-talet, angavs ett pris på 2,3 miljarder euro. Enligt World Nuclear Industry Status Report 2022 blir kostnaden nu minst 11 miljarder euro.

Om man däremot bedömer utsläppen ur ett livscykelperspektiv, vilket är självklart ur klimatsynvinkel, så förorsakar kärnkraften cirka 10 gånger större klimatskadande utsläpp än sol- och vindkraft per kWh

När det gäller klimataspekten så är det värt att lyfta att begreppet fossilfri elproduktion är vilseledande, det syftar bara på bränslet i själva kraftverket. Om man däremot bedömer utsläppen ur ett livscykelperspektiv, vilket är självklart ur klimatsynvinkel, så förorsakar kärnkraften cirka 10 gånger större klimatskadande utsläpp än sol- och vindkraft per kWh. Kärnkraftens utsläpp kommer från uranbrytning, anrikning, avfallshantering med mera.

Slutligen så kan man konstatera att det inte finns några trovärdiga argument för ny kärnkraft. Att Uniper bojkottar ny kärnkraft är således helt logiskt. Eller är deras utspel bara en första runda i en förhandling? Regeringen har försatt staten i en dålig förhandlingsposition genom att regeringen fortsätter sina verklighetsfrämmande kärnkraftsutspel.

ANNONS

Göran Bryntse, Tekn Dr, Ordf. i SERO

Thomas B Johansson, Professor emeritus i Energisystem

ANNONS