På många arbetsplatser har det blivit naturligt att kunna samarbeta digitalt på kontoret och på distans. Det underlättar för den enskilde individen att skapa en balanserad livssituation, skriver debattören.
På många arbetsplatser har det blivit naturligt att kunna samarbeta digitalt på kontoret och på distans. Det underlättar för den enskilde individen att skapa en balanserad livssituation, skriver debattören. Bild: Jessica Gow/TT

Sveriges arbetsgivare behöver axla ansvaret i hybridiseringen

Nästa stora utmaning för arbetsgivare i dag är att ta kontroll över den så kallade hybridiseringen, som innebär att skapa ett arbetsliv där man utnyttjar AI och digitalisering på ett sätt som frigör tid för arbetstagare att ägna sig mer åt relationsbaserat och kreativt värdeskapande med varandra, skriver Alexander Löfgren.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Den återkommande debatten om distansarbetet är bara ett uttryck för en mycket större omställning som pågår för fullt i organisationer och i samhället i stort – hybridiseringen. Allt snabbare och smartare mobilt internet, användarenheter, applikationer och digitala tjänster har skapat nya hybrida beteenden och former för var vi är, när och hur vi kommunicerar med varandra, samt med vem och vad vi interagerar. Och under pandemin utvecklade många av oss nya digitala vanor och sociala mönster för arbete och fritid som är här för att stanna.

Organisationers och samhällets hybridisering sker både på ett socialt och digitalt plan inom tre huvudområden – tid, plats och intelligens:

ANNONS

- Digital kommunikation medför att vi inte alltid behöver ta del av information och kommunicera med varandra vid samma tidpunkt, där e-post är ett klassiskt exempel. Denna typ av icke samtidig digital kommunikation behöver balanseras med det mellanmänskliga behovet av samtidig social dialog som är viktig för vårt välbefinnande.

- På många arbetsplatser har det blivit naturligt att kunna samarbeta digitalt på kontoret och på distans. Det underlättar för den enskilde individen att skapa en balanserad livssituation. Samtidigt innebär medarbetarnas geografiska utspridning en utmaning för att bygga tillräcklig social sammanhållning i en organisation som helhet.

- Intåget av artificiell intelligens har fått många av oss att inse att rollfördelningen mellan den sociala människan och den digitala maskinen kommer se väldigt annorlunda ut i framtidens organisationer och samhälle.

Viktig roll

Den politiska makten har en viktig roll i att förstå och hantera hybridiseringens möjligheter och risker så att Sverige hålls samman digitalt och socialt. Men det är ännu viktigare hur detta praktiskt hanteras hos Sveriges alla privata och offentliga arbetsgivare, eftersom det är där den hybrida vardagen faktiskt tillämpas i stor skala.

Företag och organisationer behöver därför ha lämpliga strategier och tillvägagångssätt som skapar både rätt konkurrensfördelar och relevanta arbetsformer i det alltmer hybridiserade samhället och näringslivet.

ANNONS

– Öka chefers och medarbetares samarbetsskicklighet i att navigera i det hybrida arbetslivet, och kunna mobilisera en verksamhet som är i ständig förändring.

– Utforma hur artificiell och mänsklig intelligens behöver samspela i en smartare organisering av kunskap och omdöme som uppnår rätt mål och resultat.

– Utveckla morgondagens hybrida verksamhetsformer där struktur och kultur hänger ihop socialt och digitalt, och som skapar mening och värde för individen, organisationen och samhället.

Det sista kommer vara extra viktigt inom välfärden och vården som brottas med stora budget- och personalunderskott, och som därmed behöver hitta nya sätt att använda sig smartare av de tillgångar de redan ha

Rent konkret kan det handla om att använda AI och digitala verktyg för distansarbete som en integrerad del i ett hållbart arbetsliv, och samtidigt etablera arbetssätt som undviker social distansering, ensamhet och arbetsplatser som är tomma på människor. Ett annat exempel är att driva digitalisering och AI-utveckling som inte bara berör automatisering av transaktioner och reducering av personal, utan som frigör oss människor från databearbetning och administration så att vi kan ägna oss mer åt relationsbaserat och kreativt värdeskapande med varandra. Det sista kommer vara extra viktigt inom välfärden och vården som brottas med stora budget- och personalunderskott, och som därmed behöver hitta nya sätt att använda sig smartare av de tillgångar de redan har.

Undvika faror

Ingen har facit för hur detta kommer att utvecklas, men det finns gott om möjligheter att skörda och faror att undvika. Och de största hoten av dem alla är passivitet och nonchalans. Styrelser och ledningsgrupper har därför ett ansvar att säkerställa samarbetsarenorna där lösningarna realiseras, så att den fortsatta hybridiseringen utvecklar välfungerande verksamheter och välmående människor. Och vi som enskilda individer behöver engagera oss i den hybridisering som pågår, så att vi bidrar till en sociodigital tillvaro som är värdeskapande och meningsfull professionellt och privat. Vår samlade kollektiva intelligens, både den mänskliga och den artificiella, är nyckeln till hur vi tillsammans formar de verksamheter och det samhälle vi själva vill arbeta och leva i.

ANNONS

Sveriges arbetsgivare inom både privat och offentlig sektor har ett stort inflytande över dessa frågor, och behöver axla sitt viktiga samhällsansvar att medverka till att det digitala inte är på bekostnad av det sociala.

Alexander Löfgren, Forskare, författare och utvecklare av kollektiv intelligens i offentlig och privat sektor

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS