Byggbehovet i Sverige är enormt. Ambitionerna är höga och utmaningarna många men det finns inte folk så det räcker!
Enbart i Göteborgsregionen kommer byggboomen att kräva ytterligare 20 000 årsarbetare. Detta enligt siffror som forskare på Chalmers tekniska högskola tagit fram på uppdrag av Centrum för Management i Byggsektorn, CMB. Siffrorna baseras på dagens planerade investeringar på 1 000 miljarder kronor under den kommande 20-årsperioden. Översatt till landet som helhet innebär det en brist på omkring 100 000 årsarbetare.
Det innebär att svensk byggsektor står inför två avgörande utmaningar: 1) rekrytera fler snabbt, och 2) bli effektivare. Unga måste utbildas och utländsk erfarenhet och utbildning valideras. Men inte ens om sektorn lyckas med det kommer det att räcka. Branschen måste också klara att drastiskt öka produktionstakten.
Unik situation
Situationen i dag är unik då åtgärder krävs i sektorns alla delar. Enligt Boverket behövs 700 000 nya bostäder i Sverige fram till år 2025. Lägg därtill en nödvändig upprustning och renovering av befintliga bostäder samt att infrastrukturen är eftersatt. Det gör att behovet av fler yrkesverksamma finns över hela produktionslinjen, från arkitekter och projektörer till projektledare, platschefer och yrkesarbetare men också i byggmaterialindustrin och i kommunala förvaltningar.
Förmågan att bygga är avgörande för vårt lands utveckling. När behovet av bostäder och verksamhetslokaler är så mycket större än byggtakten, som det är i dag, minskar människors rörelseförmåga, utvecklingen stannar upp och ekonomin stagnerar. Byggandet blir en flaskhals för kommuner, regioner och landet i sin helhet.
För att öka effektiviteten och lösa kompetensförsörjningen behöver byggsektorn utvecklas på flera områden:
- Samordning för stordriftsfördelar
Genom att paketera projekt som kan koordineras geografiskt, kan vi vinna stordriftsfördelar. När flera aktörer koordinerar till exempel mark-, anläggningsarbeten och logistiklösningar finns effektivitetsvinster att hämta. Det kan ha stor betydelse för att utnyttja knappa resurser som personal och förverkliga projekt som annars får ställas i kö.
- Industriellt byggande
Ett industriellt byggande har många fördelar. Det bidrar till att korta byggtiderna och minska kostnader. Genom att förlägga produktion utanför byggarbetsplatser i städernas centrala eller tätbefolkade delar kan också tiden för störningar och olägenheter för stadens invånare minska. Arbetskraft från industrin kan lösa byggandets resursbrister.
- Digitalisera byggarbetsplatsen
Digitalisering ger möjlighet till effektivisering i alla led, från planering och projektering till byggproduktion och förvaltning. När vi tar digitaliseringen ut på bygget kan vi exempelvis ta mer hjälp av robotteknik.
- Ompröva traditioner
Utnyttjar vi arbetsdagen effektiv? Om vi kan låta arbetsplatsen vara öppen under längre tid kan en hel del serviceuppgifter skötas på tider som minskar störningar, vilket bidrar till att få upp byggtakten. I dag har handeln öppet alla dagar. Annan industri arbetar i treskift. Varför arbetar vi inte så inom byggsektorn? Låt inte traditioner stå i vägen för samhällets behov.
- Hämta kapacitet utifrån
Många stora företag kan visa goda exempel där utländska konsulttjänster tillförts till svenska projekt. Konceptet kan vidareutvecklas även för små och medelstora företag och till produktionssidan. Personer från andra länder bidrar både till att föra in ny expertis men också till att säkerställa kapacitet när 100 000 årsarbetare saknas.
- Låt unga komma in
Byggindustrin bör söka nya sätt att ta in olika kompetenser. Barn och unga bygger städer på nätet. Ta in dem i företagen. Erbjud praktik och extrajobb. Så kan vi skapa intresse för branschen och nyttja den resurs det innebär att som ung förstå staden i ögonhöjd.
Att tänka nytt för att lösa den alarmerande kompetensbristen i sektorn är framför allt en ledarfråga för alla byggbranschens aktörer. Det kräver nya verktyg, nya arbetssätt och nya partners, men också forskning, innovation och utbildning.
Bara tillsammans klarar vi utmaningen!
Bengt Christensson
vd Centrum för management i byggsektorn (CMB)