Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Den svenska exporten av ren el har både hållit lyset tänt och ersatt smutsig elproduktion i grannländerna, inte minst i Finland, skriver debattörerna.
Den svenska exporten av ren el har både hållit lyset tänt och ersatt smutsig elproduktion i grannländerna, inte minst i Finland, skriver debattörerna.

Sverige har satt kärnkraft på den nordiska klimatkartan

På senare tid har Sverige varit ett föredöme i att bygga ut vindkraften. Men när det gäller producerad energi är det kärnkraftsutveckling som har varit landets största bidrag till det globala klimatarbetet, skriver Atte Harjanne, riksdagsledamot Gröna förbundet och Rauli Partanen, energipolitisk analytiker.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

För en finsk betraktare ter sig diskussion om den svenska kärnkraften ibland något märklig. Sverige har ett av de renaste elsystemen bland de industrialiserade länderna. Det beror till stor del på reaktorerna som Sverige tog i drift från början av 1970- till mitten av 1980-talet.

Förutom att ni gjorde er egen el ren, försåg ni svenskar också oss finländare med både teknik och expertis när vi byggde våra reaktorer Olkiluoto 1 and 2 som idag producerar mer än 15 procent av elen vi förbrukar i Finland. Den svenska exporten av ren el har både hållit lyset tänt och ersatt smutsig elproduktion i grannländerna, inte minst i Finland.

Sverige ett föredöme

På senare tid har Sverige varit ett föredöme i att bygga ut vindkraften, vilket naturligtvis är en bra sak. Men när det gäller producerad energi är det kärnkraftsutveckling som har varit landets största bidrag till det globala klimatarbetet.

Sverige har visat att det - när alla fossilfria energislag används – går att åstadkomma en klimatneutral elsektor varsomhelst. Nu behövs föregångsländer som visar hur hela ekonomin kan göras fossilfri, särskilt uppvärmningen, industriprocesserna och transporterna. Det kommer att kräva att elproduktionen växer mycket kraftigt. Det går inte att utesluta en dubblering av den nuvarande efterfrågan om vi menar allvar med att fasa ut de fossila bränslena. Vi har samma utmaning överallt i Europa. Det här är ett enormt åtagande och alla tillgängliga lösningar - även kärnkraft - behövs.

Den europeiska energimarknaden står dock inför en paradoxal situation. Ett helt fossilfritt energisystem är ekonomiskt och tekniskt enklare att åstadkomma - och mer sannolikt - med kärnkraften än utan den. Trots det sker inte de nödvändiga investeringarna. Ekonomin i att bygga kärnkraft har tagit skada av att en politisk osäkerhet och en kraftig reglering gav ett långt uppehåll i kärnkraftsutbyggnaden i Europa och USA.

Billigare och effektivare

Det finns ingen anledning att betvivla att kostnaderna skulle sjunka om utbyggnaden åter trappas upp och serier om många reaktorer byggdes så som gjordes under 1970- och 80-talen. Små modulära reaktorer kommer sannolikt att strömlinjeforma byggprocesserna ytterligare. Med ett stabilt, teknikneutralt regelverk och finansieringsupplägg som inkluderar kärnkraften, tillsammans med ett tillräckligt pris på koldioxidutsläpp och på förlust av biologisk mångfald skulle kärnenergi vara ett konkurrenskraftigt alternativ och en attraktiv investering. Så borde det vara, om vi tar klimatkrisen på allvar. Att idag aktivt begränsa potentialen för ett av de fossilfria energislagen kan skapa en oåterkallelig belastning för framtida generationer.

Tråkigt nog är den europeiska klimat- och energipolitiken fortfarande riggad till kärnkraftens nackdel. Det behöver förändras för att vi ska kunna nå de ambitiösa – men nödvändiga – klimat- och biodiversitetsmålen.

Tråkigt nog är den europeiska klimat- och energipolitiken fortfarande riggad till kärnkraftens nackdel. Det behöver förändras för att vi ska kunna nå de ambitiösa – men nödvändiga – klimat- och biodiversitetsmålen. Här kan länder som Finland och Sverige ha en viktig roll för att främja vetenskap och evidensbaserat klimat- och energipolitik. En sådan politik ger oss vår i särklass bästa chans att lyckas.

Atte Harjanne, riksdagsledamot Gröna förbundet

Rauli Partanen, vetenskapsförfattare och energipolitisk analytiker