Digital kompetens i skolan handlar om att eleverna ska kunna behärska såväl tekniken som att lösa problem med hjälp av den, skriver Anna Westermark, Bonnier Education.
Digital kompetens i skolan handlar om att eleverna ska kunna behärska såväl tekniken som att lösa problem med hjälp av den, skriver Anna Westermark, Bonnier Education. Bild: Janerik Henriksson/TT

Sverige halkar efter i skolornas digitalisering

I takt med digitaliseringen förändras arbetsmarknaden i en rasande fart. För att säkra framtidens kompetens och förse morgondagens medborgare med adekvat digital kompetens måste skolorna ta jämna kliv med utvecklingen. Men trots goda ambitioner halkar den svenska skolan efter, skriver Anna Westermark, Bonnier Education.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS

Yrken som vi i dag tar för givna kommer att försvinna eller radikalt förändras i takt med digitaliseringen. Samtidigt öppnar tekniken också för nya framtida yrkesmöjligheter. Bara fantasin sätter gränser för hur arbetsmarknaden kan se ut om 20 år. Därför är det viktigt att redan nu framtidssäkra skolan med en utbildningsmiljö som förser morgondagens medborgare med adekvat digital kompetens.

Digital kompetens i skolan handlar om att eleverna ska kunna behärska såväl tekniken som att lösa problem med hjälp av den. Men också få ett kritiskt förhållningssätt till informationsflödet.

Flera brister

För att säkra framtidens kompetens har regeringen infört en nationell digitaliseringsstrategi för den svenska skolan. Miljardbelopp har investerats i datorer och digital hårdvara – ändå haltar digitaliseringen av skolan avsevärt. Brister i teknisk utrustning och dålig uppkoppling, lärare som saknar kompetensutveckling i digital undervisning och kunskaper i att välja digitala verktyg utifrån pedagogiska behov är hinder som måste överbryggas. Men också att skolledningar inte har förmågan eller vill prioritera digitaliseringen med rätt verktyg och reformer.

ANNONS

Brister i teknisk utrustning och dålig uppkoppling, lärare som saknar kompetensutveckling i digital undervisning och kunskaper i att välja digitala verktyg utifrån pedagogiska behov är hinder som måste överbryggas

Jämfört med Danmark ligger den svenska skolan efter. I en undersökning gjord av Analyse Danmark på uppdrag av Clio Bonnier Education 2018 svarade 36 procent att de främst använder digitala läromedel i Danmark. Motsvarande siffra för Sverige är 13 procent.

Många svenska elever får därför inte tillgång till de stödfunktioner som finns inbyggda i digitala läromedel. Elever med läs- och skrivsvårigheter missar till exempel möjligheten till in- och uppläsningsfunktioner, mer lättlästa texter och typsnitt som gör bokstäver enklare att skilja från varandra. Det är synd då forskning visar att digitala hjälpmedel förbättrar resultaten för elever med läs- och skrivsvårigheter.

Sluta blunda

Det går inte längre att blunda för frågan om digitaliseringen av skolan. Alla inom skolväsendet måste bidra till att utveckla elevernas och lärarnas digitala kompetens. Föräldrar till ett skolbarn kan också påverka. Det finns en mängd information och statistik att hämta om barnens skola, sällan nämns dock skolans digitala förmåga.

Alla inom skolväsendet måste bidra till att utveckla elevernas och lärarnas digitala kompetens

Har skolan en digitaliseringsplan? Får barnen ta del av digitala resurser kopplade till en pedagogisk idé? Om svar uteblir är det dags att engagera sig. Ställ frågorna direkt till skolledningen. För till syvende och sist handlar det om hur barnen är rustade att möta den digitala framtiden.

Anna Westermark, head of Business Development, Bonnier Education

ANNONS
ANNONS