Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Allt fler unga inser behovet av att förändra sitt beroendeförhållande till sociala medier och bli mer MIK-smarta, skriver debattörerna. Bild: Erik Nylander/TT

Svenskarna dåliga på källkritik – nu ska vi bli världsbäst

Efter att begrepp som desinformation, faktaresistens och näthat fått fäste har vi insett att samhällsutvecklingen och digitaliseringen inte bara skapat fantastiska möjligheter utan också prövningar. Vi står nu inför utmaningen att öka motståndskraften mot de destruktiva strömningarna på nätet, skriver bland andra Conny Brännberg, ordförande Västra Götalandsregionens kulturnämnd.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Vi vet att samtalsklimatet i de sociala medierna har hårdnat. Vi vet att såväl unga som äldre utsätts för hat och hot på nätet. Vi vet att journalister hotas när de bevakar och gräver fram nyheter. Vi vet att förtroendevalda hotas när de tar ställning och genomdriver politiska beslut. Vi vet att alltför många väljer att tystna.

Insikten om att vi, för att försvara demokratin, gemensamt måste arbeta för att stärka invånarnas medie- och informationskunnighet (MIK) har de senaste åren blivit allt starkare. Under Bokmässan sätter vi, ett antal organisationer, gemensamt MIK i centrum för att understryka hur avgörande de här frågorna är för Sverige. Förutsättningarna har aldrig varit bättre för att sjösätta en nationell strategi som vi alla kan arbeta utifrån för att stärka invånarnas förmåga att finna, analysera, kritiskt värdera och skapa information i olika medier och kontexter.

Flera utmaningar

Efter att begrepp som desinformation, faktaresistens och näthat fått fäste har vi insett att samhällsutvecklingen och digitaliseringen inte bara skapat fantastiska möjligheter utan också utmaningar. Bristande medie- och informationskunnighet är ett globalt fenomen som FN-organet Unesco har identifierat som en av vår tids stora utmaningar. Mycket tyder på att inte minst vi i Sverige har mycket kvar att lära.

Bristande medie- och informationskunnighet är ett globalt fenomen som FN-organet Unesco har identifierat som en av vår tids stora utmaningar

En rad rapporter talar sitt tydliga språk om vilka utmaningar vi har framför oss. Den statliga medieutredningen (2015-2016) konstaterade att det behövs en kombination av insatser för att tillgodose allmänhetens behov av allsidig information och individens möjlighet att vara demokratiskt delaktig. Förslaget till en nationell biblioteksstrategi, Demokratins skattkammare, lyfter fram biblioteken och bibliotekariernas roll för att tillhandahålla en säker, oberoende och trovärdig informationsförmedling och framhåller biblioteken som en viktig del av Sveriges totalförsvar.

Utbildningsbakgrund blir alltmer avgörande för vad invånarna tar till sig – eller inte tar till sig – ur nyhetsflödena. Forskningen visar på ett oroande samband mellan medie- och kulturvanor – de som inte tar del av traditionella medier deltar i mindre utsträckning i kulturlivet än andra.

Lokaljournalistiken är under hård press – var åttonde kommun i Sverige saknar lokalredaktion. Mot detta vidtar regeringen nu välkomna åtgärder genom att i höstens budget avsätta medel för att stärka lokaljournalistiken.

Svenskar dåliga på källkritik

I samband med det svenska valet 2018 uppmärksammade Oxfords universitet att svenskar på Twitter var överlägsna i Europa på att okritiskt dela falska och dåligt underbyggda nyheter på nätet. ”Resultaten visar att jämfört med hur det såg ut i de andra stora valen i Europa de senaste åren – i Frankrike, Tyskland och Storbritannien – delar svenska användare överlägset flest skräpnyheter.”

Forskarna spekulerar inte i varför, men sajterna som studien refererar till är propagandasajter som avsiktligt sprider opålitliga nyheter som drabbar svenska läsare. Men resultatet kan också ha att göra med att de nämnda länderna sedan årtionden tillbaka har en mer samlad MIK-undervisning i skolan än Sverige. Studien i Oxford manar därför till eftertanke.

Under Bokmässan presenterar vi under fyra dagar gemensamt över 100 programpunkter på MIK-temat. Dagarna innan är Västra Götalandsregionen värd för Unescos globala konferens om medie- och informationskunnighet tillsammans med Göteborgs universitet och Svenska Unescorådet. I samband med konferensen lanseras en antologi, Understanding Media and Information Literacy (MIL) in the Digital Age. A Question of Democracy. Där konstateras att det krävs ett konstruktivt politiskt ledarskap för MIK, men även att medieföretag på nätet och det civila samhället måste vara involverade i arbetet om det ska bli framgångsrikt.

Behov av förändring

Nästa år presenterar den statliga kommittén Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet sina förslag på hur vi ska öka motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat. Samtidigt fortsätter Statens medieråd att utveckla former för en organiserad och uthållig samverkan mellan myndigheter, bibliotek, skola och folkbildning.

Allt fler unga är kritiska till sin egen medieanvändning – fyra av tio mellan 13 och 18 år anser att de ägnar för mycket tid åt sociala medier

För att kommuner och regioner ska kunna arbeta kraftfullt med MIK-frågan önskas en större tydlighet i de nationella styrdokumenten.

Nyligen presenterade Statens medieråd sin återkommande enkätstudie om ungas medievanor. Allt fler unga är kritiska till sin egen medieanvändning – fyra av tio mellan 13 och 18 år anser att de ägnar för mycket tid åt sociala medier. Vi är många som står beredda att arbeta tillsammans för att göra Sverige till världens mest medie- och informationskunniga land, särskilt när de unga inser behovet av att förändra sitt beroendeförhållande till sociala medier och bli mer MIK-smarta. Har vi råd att ignorera deras behov?

Conny Brännberg, ordförande Västra Götalandsregionens kulturnämnd

Ulla Carlsson, Unesco-professor i yttrandefrihet, Göteborgs universitet

Mats Djurberg, generalsekreterare Svenska Unescorådet

Johanna Hansson, ordförande Svensk biblioteksförening

Carl Heath, nationell utredare för att värna det demokratiska samtalet i en digital tid

Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet

Anette Novak, direktör Statens medieråd

Sofia Wadensjö Karén, vd Utbildningsradion