Att kvinnor utför mer obetalt arbete och oftare arbetar deltid har stor inverkan på svenska kvinnors pensioner, eftersom varje intjänad krona påverkar pensionen i vårt system. I Danmark och på Island finns i stället en allmän ålderspension som är lika för alla, varefter inkomstbaserade tjänstepensioner läggs ovanpå. I ett sådant system får perioder av deltidsarbete inte lika stor negativ effekt på pensionen och pensionsgapet blir betydligt mindre.
Sverige bör undersöka möjligheterna att införa ett liknande system. Till exempel skulle en allmän ålderspension motsvarande EU:s fattigdomsgräns för ensamhushåll, omkring 15 000 kronor, kunna införas. Om inbetalningen till pensionerna samtidigt höjs, som föreslagits av flera politiska partier, skulle en inkomstrelaterad del kunna läggas ovanpå utöver tjänstepensionen. Då skulle den genomsnittliga pensionen öka och könsgapet minska markant.
Öka jämställdheten
Även inom nuvarande allmänna pension och tjänstepensionsavtal kan mer göras för öka jämställdheten. Vi lanserar idag 15 förslag som kan sammanfattas under fem teman:
Ett hållbart grundskydd som uppmuntrar arbete. I Sverige är grundskyddet svagt jämfört med flera andra nordiska länder. Att garantipensionen höjs i takt med prisökningarna ger just i år en rejäl höjning, men normalt minskar värdet av garantipensionen jämfört med inkomstutvecklingen. Eftersom garantipensionen räknas av mot inkomstpensionen är det också mindre lönsamt för de med låga inkomster (ofta kvinnor) att arbeta och tjäna in ytterligare pension. Grundskyddet måste reformeras för att säkra en långsiktigt tillräcklig nivå och för att kvinnor ska tjäna på att arbeta in sin egen pension i lika hög grad som män.
Bättre kompensation för deltidsarbetande föräldrar. Barnrättsåren bör ges till alla föräldrar som minskar sin arbetstid, inte bara den som tjänar minst. Förmånen bör också förlängas alternativt ges under 4 år upp till barnets 8-årsdag, i stället för enbart till barnets 4-årsdag som idag. Den som arbetar i kommun eller region får full tjänstepension vid deltidsarbete till barnets 8-årsdag (ofta kvinnor), men inte den som arbetar privat (ofta män). Om fler avtal hade den förmånen skulle kvinnors pensioner öka och det bli mer lönsamt att dela deltiden lika för många par. Likt Norge bör omsorg om andra anhöriga än barn också ge pensionsrätter i den allmänna pensionen.
Kompensera ofrivilligt deltidsarbete. Den vanligaste orsaken till att kvinnor arbetar deltid är att heltidsarbete inte erbjuds. Tjänstepensionsavtalen skulle kunna ge full pensionsinbetalning under vissa förutsättningar till den som arbetar ofrivillig deltid, och som anmält intresse till sin arbetsgivare om att arbeta fler timmar. Det skulle kompensera för ojämställda villkor och ge arbetsgivare ett starkt incitament att erbjuda heltid till fler.
Jämställda tjänstepensioner. Könsgapet i den svenska tjänstepensionen är 48 procent, vilket är mer än i alla andra nordiska länder. Det beror bland annat på att avsättningen till pension är procentuellt högre för personer med löner över taket i den allmänna pensionen, vilket oftare är män. Om tjänstepensionssystemet skulle förändras med inspiration från Norge, där avsättningen är densamma för löner över och under taket, skulle pensionsgapet minska.
Våra grannländer visar att ett mer jämställt och hållbart pensionssystem är fullt möjligt
Kvinnor ska inte straffas för att de lever längre. Att kvinnor lever längre än män ökar risken att hamna i fattigdom. Efterlevandepension minskar den risken i flera andra nordiska länder. I Sverige finns en omställningspension för den som är under 66 år och som förlorar en maka eller make. Men nyblivna pensionärer som inte omfattas av den gamla änkepensionen saknar ett sådant stöd. Åldersgränsen för omställningspensionen bör tas bort så att även pensionärer får del av stödet.
Sverige har inte bara Nordens mest ojämställda pensioner. När de ländernas pensionssystem jämförs har det svenska systemet också lägst förtroende bland den egna befolkningen. Det har därtill lägst ranking i Mercer CFA Institute Global Pension Index som bland annat mäter om pensionerna är tillräckliga och om systemet är långsiktigt hållbart.
Våra grannländer visar att ett mer jämställt och hållbart pensionssystem är fullt möjligt.
Agneta Stark, docent i företagsekonomi
Birgitta Sevefjord, ordförande Tantpatrullen
Clara Berglund, generalsekreterare Sveriges Kvinnoorganisationer
Jenny Andersson, sakkunnig socialförsäkringar, Sveriges Kvinnoorganisationer